Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Privatanställdas pensionering. Principer och försäkringsmöjligheter, av B. E. Meurk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENSION
former, utgörande prov på olika stadier av den
utveckling inom här ifrågavarande område,
som försiggått under de senast förflutna hundra
åren. Några mera betydelsefulla etapper på
vägen fram till våra dagars rationellt utformade
pensionering jämte vissa lagstiftningsåtgärder
för reglering av hithörande förhållanden böra
därför relateras.
I sin ursprungliga gestaltning verkställdes
pensioneringen genom direkt utbetalning ur
arbetsgivarens kassa till understödstagarna
eller pensionärerna. För dessa och jämväl för
de anställda, vilka på grund av hävd ansågo
sig kunna påräkna pension vid sin avgång ur
tjänst, förelåg under sådana förhållanden alltid
viss risk, att pensionsutbetalningarna skulle
utebliva, därest arbetsgivaren komme på
obestånd. Det blev därför ett önskemål för de
anställda att gentemot dylik risk trygga sin
möjlighet att utfå pension. Strävanden i detta
avseende, understödda och befrämjade av
framsynta arbetsgivare, medförde också i
många fall överantvardandet av pensioneringen
till ett från arbetsgivaren fristående
rättssubjekt, i regel en pensionskassa, till vilken
regelbimdna avgifter erlades av såväl
arbetsgivaren som de anställda. Den
bidragsskyldighet, som de senare sålunda åtogo sig,
underlättade självfallet genomförandet av en sådan
reform.
Jämsides med de pensionskassor, som hade
sitt ursprung i nyss nämnda förhållanden,
bildades även likartade understödsföreningar av
personer, som voro anställda i samma yrke
eller hos samma arbetsgivare och ej kunde
påräkna någon pension från respektive företag.
Rättslig reglering av dylika pensionskassors
och likartade understödsföreningars
verksamhet kom till stånd genom lagen den 29 juni
1912 om imderstödsföreningar, vilken från och
med den 1 juli 1938 ersatts av ny lag av den
24 mars 1938.
Allteftersom pensionsförpliktelserna växte
hos ett företag, vilket självt omhänderhade
pensioneringen av sina anställda utan
förmedling av en för ändamålet inrättad
pensionskassa eller aiman försäkring, blev det vanligt,
att man för utjämnande av kommande
pensionsutgifter av uppkommen vinst på rörelsen
avsatte större eller mindre delar och i
balansräkningen bokförde dessas ackumulerade
belopp som en skuld under benämningen
pensionsfond. Det inträffade emellertid, att några
företag i kritiska situationer togo sålunda
avsatta pensionsfonder i anspråk för andra
ändamål än det ursprungligen avsedda, varigenom
de hos respektive företag anställdas möjlighet
att komma i åtnjutande av påräknad pension
minskades eller tillintetgjordes. På grund
härav blev frågan om tryggandet av dylika fonder
tiU. de anställdas förmån föremål för
behandling, och den 18 juni 1937 utfärdades lag om
aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser, vilken trädde i kraft den 1 jan. 1938.
Denna lag bereder möjlighet för aktiebolag
att bilda stiftelse, vars förmögenhet kan få
innestå som fordran hos bolaget. Genom
samtidig ändring av 17 kapitlet 4 och 11 §§
han-delsbalken har förmånsrätt beretts
pensionsfordringar och fordran, som på grund av
överföring av medel från bolaget till stiftelsen
tillkommer den senare. Den nya lagens
bestämmelser om stiftelses ändamål angiva emellertid
endast ramen för den pensionering, till vars
tryggande stiftelsen inrättas, och innehålla icke
någon föreskrift rörande arten av de
pensionsutfästelser, som kimna givas.
Med de till ifrågavarande lag knutna
övergångsbestämmelserna torde ha avsetts, att av
aktiebolag redan avsatta pensionsfonder skulle
genom ombildning till stiftelser i största
möjliga utsträckning föras in under lagen.
Uppgifter rörande den omfattning, i vilken sådan
ombildning ägt rum, ha icke offentliggjorts,
men förhållandet synes vara, att i samband
627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
