Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Kriget - Krigsoperationerna i september 1939, av Erik Zeeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSOPERATIONERNA
fanteri med tunga vapen och lätt artilleri, varpå
följde arméernas huvudmassa.
Redan första dagen vunnos betydelsefulla
mål. Lists och Reichenaus arméer bröto igenom
passen på båda sidor om Tatra, bemäktigade
sig Jabionkapasset och forcerade den
mährisk-polska och övre schlesiska gränsen. De nådde
fram till linjen Nowytarg—Cieszyn (Teschen)
—Katowice. Vid sistnämnda ort attackerade
en brigad polska ulaner, 2 000—3 000 ryttare,
med beundransvärt dödsförakt men okunnig
om modem vapenverkan pansartrupper och
blev självfallet förintad. Armén Reichenau
närmade sig dessutom från sydväst, väster och
nordväst Cz§stochowa. Armén Blaskowitz
framryckte i riktning mot Lodz och nordväst
därom. Vid brandenburgska gränsen ryckte
åtminstone pansartrupper rätt långt inom
polska gränsen utan att dock här forcera alltför
mycket. General von Kluges huvudgrupp gick
fram från Chojnice (Konitz) mot floden Brda
(Brahe) och på båda sidor om Notec (Netze). I
riktning mot Bydgoszcz (Bromberg) svepte ett
pansartåg fram ända till Naklo, 25 km öster om
Bydgoszcz, och upprätthöll striden där, tills
ytterligare tyska trupper anlände. Arméns
ostpreussiska grupp marscherade mot Grudziqdz
(Graudenz) och Toruh (Thorn). General von
Kiichler bröt fram mot Mlawa och Przasnysz,
30 km östsydöst därom. Trupper från Danzig,
imderstödda av sjöstridskrafter, vilkas kärna
var skolskeppet »Schleswig-Holstein» (13 000
ton), vände sig mot de polska stödjepunkterna
Westerplatte (vid Danzigs förstad
Neufahrwas-ser), krigshamnen Gdynia och halvön Hela.
Med överväldigande hastighet inryckte tyska
pansar- och motoriserade trupper från tre
sidor i Polen. Men den första dagen var framför
allt flygvapnets. Samtidigt som marktrupperna
satte sig i marsch, insattes tunga bombförband,
eskorterade av jaktflygare, till en systematisk
basbekämpning, som faktiskt sträckte sig över
Tyska trupper
Polska »
översikt till slaget vid Kutno den 11—20 sept. 1939.
hela Polen. De förstörde militära anläggningar
och speciellt flygfälten, där de bombarderade
markstationerna och förstörde talrika polska
flygplan på marken, samt riktade anfall mot
flyg- och motorindustriens anläggningar. I
norra delen av Korridoren bombades
Gdynia, Puck (Putzig) och Westerplatte. Längre
söderut anföllos Grudziqdz (Graudenz), Toruh
(Thorn), Bydgoszcz (Bromberg), Poznah
(Posen), Cz^stochowa, Katowice, Cieszyn,
Kra-kow och Lwåw (Lemberg). I territoriet kring
mellersta Weichsel angrepos Plock, Warszawa,
Lodz, Tomaszow och den stora aerodromen i
Radom. I nordöstra Polen bombarderades
Bialystok, Grodno, Wilno, Brzesc och en del
andra orter. Tillika samverkade flera
stridseskadrar med marktrupperna, medan
flygspaningen kunde meddela fullständiga uppgifter
om de polska truppernas förehavanden. Det
kan redan nu konstateras, att detta blixtanfall
från luften verkat som en fullständig »knock
out». Det har varit av en oerhörd materiell och
i synnerhet moralisk inverkan på de polska
flygstridskrafterna. Det polska flygvapnet och
luftförsvaret voro på intet sätt detta anfall
vuxna. Det var knappast överdrift, då en tysk
657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
