Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - Estlands befolkningsgrupper, av Per Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTNISKA MIN ORITETER
dom som följd av den chock
de utsatts för. Bland många
var den föreställningen
rådande, att »ledaren» en dag
skulle komma och återinsätta
tyskarna i deras ställning
som härskarfolk.
Händelserna ha emellertid tagit en
alldeles oväntad vändning.
Allt försiggick med sådan
snabbhet, att människorna ej
lämnades någon tid till
eftertanke. Egendom såldes för
en spottstyver, och alla gamla
band brötos i ett ögonblick.
När det sedan visade sig, att
det i själva verket ej alls var
så bråttom och att man fallit
offer för en
skrämselpropaganda, iscensatt av utvandringens
organisatörer, ångrade sig många, men det var då för
de flesta för sent.
Så avbrytes en sjuhundraårig kulturtradition,
och Tyskland uppger i strid med hela det
nazistiska och tysknationella programmet en av
sina mest förhärligade »kulturella utmärker».
En kraftigt bidragande orsak till att man
hörsammade den tyska regeringen var, att
denna hittills till utlandstyskarna utbetalat
stora understöd, som nu försvinna. En stor
mängd människor och institutioner voro
beroende av dessa understöd. Det är framför
allt i städerna tyskarnas avtåg kommer att
göra sig förnimbart. Kulturellt blir särskilt
läkarkåren lidande på deras förflyttning. På
andra områden kunna de med några undantag
lätt avvaras. Bland dem, som stanna trots all
påtryckning, märkas medlemmar av den
internationellt spridda Wrangelska ätten och en del
större affärsinnehavare. Med tysk grundlighet
lämnar man icke ens sinnesslöa och dödssjuka
personer kvar.
Ett par minoriteter, som icke göra mycket
Ormsökvinnor.
väsen av sig i Estland, äro de lettiska och
judiska. De räkna vardera omkring 5 000
medlemmar. Letterna bo vid sydgränsen, judarna
spridda i städerna. I Dorpat ha judarna eget
läroverk med jiddisch som undervisningsspråk.
De ha också en egen korporation vid
universitetet.
Även en finsk minoritet på omkring 2 000
personer finnes. Den är bosatt i Ingermanland
och lät för några år sedan tala om sig i
samband med frågan om själavård på modersmå-
Ormsö kyrka.
681
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
