Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - Estlands befolkningsgrupper, av Per Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTNISKA MIN ORITETER
Flickor på Nuckö.
let, som för finnarna liksom för svenskarna
komplicerades genom den nu avsatte biskopen
Rahamägis alltför nationalistiska kyrkolag.
Komma vi så till svenskarna. Dessas antal
utgjorde enligt senaste folkräkningen av år
1934 7 641. Denna siffra torde fortfarande
komma sanningen nära, enär tillväxten i
befolkningen uppvägts av en ökad emigration.
Centrum för den svenska bebyggelsen utgöres
av ön Ormsö och halvön Nuckö jämte
invid-liggande fastland, där Rikulls herrgård är
medelpunkt. Ormsö, som i det estlandssvenska
umgängesspråket benämnes Vormsö, är en egen
kommun och räknade 2 547 inbyggare, därav
2 425 svenskar. Denna ö är den konservativa
svenskhetens fasta borg i Estland på både gott
och ont. Dess kulturella betydelse kommer nu
att ökas, emedan den svenska lantmanna- och
folkhögskolan på Nuckö som en följd av den
ryska militärförläggningen dit har flyttats
till Ormsö. Nuckö och det av ester och
svenskar gemensamt bebodda området på
fastlandet utgjorde tidigare tre kommuner, som
1938 sammanslogos till en. I denna större
kommun inneha svenskarna majoriteten. Hit
räknas också den av Albert Engström saftigt
skildrade ön Odensholm. Sammanlagda antalet
svenskar i denna nya kommun utgjorde efter
1934 års siffror 2 697. Svenskarna härifrån äro
ofta rörligare och initiativrikare än
Ormsöborna, och de flesta svenskar i ledande
ställning stamma från denna landsända.
Nuckö-målet, vari inbegripas Rikulldialekterna, är den
tongivande dialekten. Nära intill det svenska
bosättningsområdet ligger den lilla staden
Hap-sal. Där verkar i det estniska gymnasiets
lokal och under gemensam rektor det
svenskspråkiga läroverket, som redan visat sin stora
betydelse för estlandssvenskarna och åtnjuter
statsunderstöd från Sverige. Givetvis finnas
också många svenska folkskolor. För
själavården sörja fyra estsvenska och en rikssvensk
pastor. I Tallinn utges veckotidningen Kustbon.
En gemensam kulturorganisation finnes under
namn av S. O. V. (Svenska Odlingens Vänner),
och i undervisningsministeriet tjänstgör en
folksekreterare.
Övriga svenska områden i Estland äro de
båda Rågöarna (341 svenskar, 13 av annan
nationalitet), Korkis och Vippal på
nordvästkusten (328 svenskar, stor estnisk majoritet med
undantag för själva byn Korkis), Nargö i Finska
viken utanför Tallinn (155 svenskar, 291 ester)
samt Runö i Rigabukten (277 svenskar, .5 ester).
Dessutom äro i städerna (Tallinn och Hapsal)
bosatta över 1100 svenskar och i diverse
lant-kommuner omkring 250. Av dessa mindre
bosättningsområden äro de på Runö och på
Rågöarna bäst studerade. Runöborna tävla i vissa
avseenden med Ormsöborna i konservatism,
men männen ha genom sitt myckna sjöfarande
blivit rörligare och snabbare i vändningarna.
Rågöborna anse sig själva vara de renaste
svenskarna av allesammans. Nargöborna blevo
rubbade i sin gamla bosättning, när Ryssland
under världskriget lät evakuera ön; samma öde
hotar snart Rågöarna.
För språkforskare och etnologer erbjuda de
estlandssvenska områdena mycket av intresse.
Jämte många nybildningar innehålla de
estlandssvenska målen en mängd arkaismer från
fornsvensk tid. De äro släkt med såväl de fin-
682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
