Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - De kommunala mellanskolorna. Ett förslag till deras förstatligande, av Fr. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNALA MELLAN SKOLOR
DE KOMMUNALA
MEL-LANSKOLORNA.
ETT FÖRSLAG TILL DERAS
FÖRSTATLIGANDE.
Den starka utveckling, som kännetecknade
vårt lands materiella kultur under årtiondena
omkring senaste sekelskiftet, framkallade ett
allt allmännare behov av läroanstalter, som
kunde ge en allmänbildning utöver folkskolans
stadium. Särskilt gjorde detta behov sig
gällande i åtskilliga mindre städer och
stadslik-nande samhällen, som genom industri, handel
eller kommunikationsväsen fått ökad betydelse
eller, i vissa fall, nyskapats. De sålunda
behövliga läroanstalternas organisation var föremål
för livligt intresse särskilt hos den skolpolitiska
fraktion, som önskade ge folkskolan ställning
som grundskola eller bottenskola för den högre
undervisningen. I enlighet med dessa
önskemål framlade Kungl. Maj:t ett förslag, som
antogs av 1909 års riksdag och som innebar, att
ett avsevärt statsunderstöd kunde lämnas åt
s. k. kommunala mellanskolor, upprättade och
ekonomiskt garanterade av kommuner.
Skolorna skulle omfatta fyra klasser och anknyta
till folkskolans högsta eller sjätte klass.
Den nya skolformen vann hastig och stor
spridning och visade sig motsvara de behov,
som yppat sig. Ehuru staten, som nämnts,
bestred en ej ringa del av omkostnaderna för
skolorna, voro dock kommunernas utgifter
ganska kännbara, och från åtskilliga håll
framställdes yrkanden på att skolorna skulle helt
övertagas av staten. I den proposition
angående omorganisation av det högre skolväsendet,
som Kungl. Maj:t framlade för 1927 års
riksdag, föreslogs, att några få kommunala
mellanskolor skulle förstatligas, men i motioner, som
väcktes med anledning av propositionen,
påyrkades statsövertagande av ett stort antal skolor.
Riksdagen följde i det hela motionärerna och
beslöt att successivt förstatliga ej mindre än 54
av de då förefintliga 87 kommunala
mellan-skolorna. Även efter år 1927 har ett betydligt
antal mellanskolor upprättats, så att för
närvarande (oktober 1939) 61 sådana skolor äro i
verksamhet.
Fråga om ytterligare statsövertagande av
mellanskolor har under de senast gångna tio
åren vid olika tillfällen väckts, och i något
enstaka fall har beslut om förstatligande fattats
av riksdagen. De många framställningarna från
kommuner om deras mellanskolors förändring
till statliga realskolor föranledde 1938 års
riksdag att uttala önskvärdheten av en utredning
om i vad mån och på vad sätt den statliga
skolverksamheten borde utsträckas till orter, där
kommunala mellanskolor för närvarande vore
upprättade.
Kungl. Maj:t tillmötesgick omedelbart
riksdagens önskan, och efter erhållet
bemyndigande tillkallade ecklesiastikministern,
statsrådet A. Engberg, statssekreteraren fil. dr Börje
Knös att verkställa den begärda utredningen.
För en kortare tid sedan överlämnade den
sakkunnige »Utredning och förslag angående
fortsatt förstatligande av kommunala
mellanskolor» (Statens Offentliga Utredningar 1939: 16).
Numera föreligger, påpekar den sakkunnige,
icke någon skillnad mellan de kommunala
mel-lanskolorna och de fyraåriga statsrealskolorna
med avseende på undervisningens omfattning
och anordning, och det kan därför ifrågasättas,
framhåller han, om samma behov av
mellan-skolans organisationsform nu finnes som vid
tiden för denna skolforms tillkomst. Om en
mellanskola visar sig fylla ett behov och
motsvara uppställda krav, finnes enligt den
sakkunniges mening i princip ingen anledning för
staten att icke övertaga skolan. Då en
kommunal mellanskola så gott som undantagslöst
uppstår ur en fyrklassig högre folkskola, skulle å
andra sidan en dylik folkskola med
realexa-mensrätt fylla samma funktion som den kom-
684
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
