Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - Ungerns landvinningar efter Trianonfreden, av Björn Collinder - Kriget - Maginotlinjen och västvallen. Två befästningsbälten av gigantiska dimensioner, av Erik Zeeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET
Det område, som Ungern fick genom
gränsrevisionen i mars och april 1939, omfattar 12 141
km^ med en befolkning på 600 000 personer i
runt tal (enligt 1930 års folkräkning).
Trianonfredens Ungern omfattade 93 073 km^;
det nuvarande Ungern omfattar 117 055 km’’.
Ökningen utgör drygt
Ungerns nuvarande folkmängd uppskattas
till 10 •■’/4 millioner. Genom gränsrevisionerna
i fjol och i år har befolkningen ökats med vid
pass 1/5.
Nationaliteterna i det nuvarande Ungern
utgöra i procent av befolkningen:
Ungrare .................. 84%
Tyskar .................... 7 %
Rutener .................. 4 %
Slovaker .................. 3 %
Övriga .................... 2 %
Björn Collinder.
KRIGET.
MAGINOTLINJEN OCH
VÄSTVALLEN.
TVÅ BEFÄSTNINGSBÄLTEN AV
GIGANTISKA DIMENSIONER.
Den fransk-tyska gränsen är endast omkring
350 km lång. Hälften av denna sträcka täckes av
Rhen, men återstoden har icke hinder av
samma naturliga styrka. Väster om gränslinjen
står en fransk millionarmé, förstärkt med en
motoriserad och mekaniserad engelsk
expeditionsarmé. Öster om gränsen står en sannolikt
nu lika stark tysk här. Praktiskt taget har på
två månader intet hänt. Varför? Härarna
skiljas åt av två befästa zoner, som representera
toppunkten av fortifikation och teknik (jfr
kartan i häfte 9, 1939, sid. 663).
Det franska gränsbefästningssystemet
utgö-res icke av forna tiders skarpt begränsade
fästningar utan av en eller flera »régions fortifiées»,
vilkas verk till huvudsaklig del äro osynliga
och underjordiska. Efter sju års förberedande
arbeten framlades 1929—30 en fullständig
be-fästningsplan av krigsministern André Maginot,
som under världskriget stod vid fronten som
sergeant. Den franska befästa zonen sträcker
sig från schweiziska gränsen längs Rhen till det
skarpa knäet vid Lauters utlopp i Rhen väster
om Karlsruhe och därifrån till »trelandshörnet»,
där Frankrikes, Tysklands och Luxemburgs
gränser sammanstöta. Hit var den färdig 1934.
Senare, 1936, då Belgien övergav
militäralliansen med Frankrike, utsträcktes zonen längs
Luxemburgs och Belgiens gränser till Kanalen.
På denna sträckning torde den dock icke vara
utbyggd till samma djup som på gränsen mot
Tyskland. Den väldiga anläggningen, som bär
namnet Maginotlinjen, ligger i allmänhet 10—15
km från gränsen, Den har närmast bakom sig
den stora gördelfästningen Metz vid Mosel och
Strasbourg nära Rhen samt längre tillbaka
fästningslinjen Belfort—Épinal—Toul—Verdun.
Enligt tyska uppgifter bestå verken längs Rhen
mest av i pansar och betong uppförda blockhus,
bildande en zon av åtskilliga km djup, särskilt
kraftig vid befintliga eller möjliga övergångar
725
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
