Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - Kriget - Maginotlinjen och västvallen. Två befästningsbälten av gigantiska dimensioner, av Erik Zeeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGINOTLINJEN
jonschef trädde jag in i ett litet rum,
där sex soldater befunno sig, några kring
ett bord, andra stående inför invecklade
apparater. Officern berättade, att
ovanför detta rum befunno sig spanare på
sina poster, skyddade av taggtrådsnät,
barriärer av järnvägsräls m. m. Officern
gav pr radio en av dessa spanare order
att ge larmsignal. Omedelbart kom,
även pr radio, sådan signal med
angivande av från vilket håll fienden kunde
väntas sätta in sitt angrepp, det avstånd
på vilket han befann sig o. s. v.
Telefonisten upprepade högt de ord spanaren
yttrade i mikrofonen, soldaterna kring
bordet lyssnade och började omedelbart
skyndsamt studera tabeller för de olika
apparaterna, och efter några sekunder
ropade man bokstäver och siffror, som en av
kamraterna skrev upp på en svart tavla och överlämnade till
telefonisten. Denne vidarebefordrade uppgifterna till
befälhavande officeren i ett pansartorn, till vilket jag
samtidigt fördes. Tornet höjdes på elektrisk väg,
projektiler fördes fram på paternosterband och lades
in i artilleripjäserna, och inom två minuter efter det
larmsignalen gått var allt klart för eldgivning.»
Mot denna fruktansvärda befästa zon av
pansarstål och betong svarar på tyska sidan en
snarlik linje — Västvallen, populärt benämnd
Siegfriedlinjen efter den ryktbara befästa zon,
som tyskarna konstruerade på västfronten
under världskrigets senare skede och varifrån
de hämtat värdefulla lärdomar för den nya
linjens organisation. Västvallen påbörjades sent,
först efter Rhenzonens remilitarisering i mars
1936, och skall till förste konstruktör ha haft
fortifikationsöversten Dittmar. Löpande
parallellt med Maginotlinjen, går den från
schweiziska gränsen en bit öster om Rhen till
terrängen omedelbart väster om Badens
huvudstad, Karlsruhe, böjer skarpt av vid »knäet» åt
väster och stryker fram norr om den i
kommunikéerna mycket nämnda staden Saarbriicken.
Här avlägsnar den sig från sin franska
motsvarighet, böjer av norrut förbi Trier och löper
därpå längs luxemburgska, belgiska och en bit
av holländska gränserna. Hela längden utgör
Bild 3. Underjordiska, elektrifierade kök i Maginotlinjen.
omkring 600 km. Dess djup uppskattas olika.
På vissa punkter anses det uppgå till bortåt
60 km.
Efter den tjeckiska mobiliseringen i maj 1938
forcerades arbetena på Västvallen i oerhörd
grad. De leddes nu av generalinspektören för
det tyska vägväsendet, doktor Todt^, skaparen
av autostradorna. Arbetena skulle vara
slutförda på tre månader, juni—augusti. Det
uppgives, att för detta verk användes en tredjedel
av Tysklands samtliga betongmaskiner. För
träarbeten disponerades imder samma tid
695 000 m- och till gjutning 6 000 000 ton
Nyligen utnämnd till generalmajor.
Bild 4. Kanontorn i aktion, Maginotlinjen.
727
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
