Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Gotland - en svensk utpost, av Gunnar Jonsson - Den nya svenska koralboken. Förutsättningar och riktlinjer för koralbokskommitténs arbete, av Gustaf Aulén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORALBOKEN
huggerier existerat vid själva brotten eller
»stainkäular», då färdiga
konsthantverksprodukter skeppades. Slipstenar ha också betytt
mycket som skeppningsartikel och göra så än.
Sålunda hugges för närvarande så mycket
slipsten man hinner med för export till vissa
järn- och stålförädlingsverk. Smör har särskilt
under danska tider varit en god exportvara, och
av hemslöjdsalster betydde »sticksömmen» mest.
Hela laddningar med »tröjkällingar»,
tröjgum-mor, med sina stickade yllevaror; avseglade
årligen på höstarna ännu vid 1800-talets mitt
till Stockholm för att där försälja de guterade
gotländska stickade tröjorna och vantarna.
Gutens kynne har fått sin prägel av hans
sjömannagärning och av det strävsamma slitet
med jordens odling. Förnöjsam och synnerligen
tålsam, snar till hjälp och omtänksamt
gästvänlig, förenar han en spjuveraktig skälmskhet med
en bred och självironisk humor. I sina »tal»
(berättelser) skämtar han gärna med sin
bondska tafatthet och sitt eget språk, medan alla
högheter och potentater i en berättelse, såsom
fan eller prästen, alltid föreställas tala
riksspråket. Gunnar Jonsson.
DEN NYA SVENSKA
KORALBOKEN.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER
FÖR KORALBOKSKOMMITTÉNS ARBETE.
Omedelbart efter det att kyrkomötet på
hösten 1936 för sin del antagit ett föreliggande
förslag till ny psalmbok för den svenska
kyrkan (jfr häfte 1, 1938, sid. 55 ff.), tillsattes av
Kungl. Maj:t en koralbokskommitté, vilken fick
i uppdrag att anskaffa melodier till de
psalmtexter, som voro i behov av nya melodier, samt
att i övrigt företaga den revision av 1921 års
koralbok, som kunde finnas vara av nöden.
Till medlemmar av denna kommitté
förordnades biskop Gustaf Aulén, ordförande, professor
Oskar Lindberg samt organisten i Storkyrkan
i Stockholm musikdirektör David Wikander;
sekreterare blev domkyrkoorganisten i Uppsala
musikdirektör Henry Weman.
Kommitténs närmaste uppgift blev att söka
anskaffa melodier till de psalmtexter i det av
kyrkomötet antagna psalmboksförslaget, som
icke kunde sjungas på någon av de i 1921 års
koralbok införda melodierna. Det var
angeläget, att dessa melodier skulle finnas
tillgängliga vid den tidpunkt, adventssöndagen 1937, då
den av konungen i november samma år gillade
och stadfästa psalmboken fick tagas i bruk.
Koralbokskommittén publicerade alltså vid
denna tid ett provisoriskt koralhäfte, benämnt
»Koraler jämte melodihänvisningar till de nya
texterna i den svenska psalmboken, av
Konungen gillad och stadfäst år 1937». Därefter
fortsatte koralbokskommittén sitt arbete med
revisionen av 1921 års koralbok. Ett
fullständigt koralboksförslag överlämnades till Kungl.
Maj:t den 13 sept. 1939. Den 20 okt. samma år
blev den nya koralboken av konungen gillad
och stadfäst.
För att kunna fastställa vad som är
karakteristiskt för den nya koralboken är det
nödvändigt att se det svenska koralarbetet i
historisk belysning.
I. Koralboken av 1820. Den svenska
koralboken rymmer i sig ett dubbelt arv från gångna
tider. Vi finna där för det första alltifrån
reformationstidens koralsamlingar ett
gammal-kyrkligt arv, s. k. gregorianska melodier.
Visserligen är detta arv företrädesvis knutet till
kyrkans liturgiska musik. Men det har också
i viss utsträckning, alltifrån början, haft
hemortsrätt inom den församlingsmässiga
psalmsången. Den andra delen av vårt koralarv,
huvudbeståndsdelen därav, utgöres av de
reformatoriska koralerna, ett uttryck, som här
användes icke bara för de från
reformationsårhundradet utan också för de från de närmast
följande århundradena stammande koralerna.
752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
