Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Den nya svenska koralboken. Förutsättningar och riktlinjer för koralbokskommitténs arbete, av Gustaf Aulén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORALBOKEN
Under tiden närmast före koralboken av 1820
rådde stor osäkerhet och villervalla på
psalmsångens område. Det Hseffnerska verkets
betydelse ligger icke minst däri, att det skapade
enhetlighet och fasthet. Därtill kan uppföras
på förtjänstkontot den värdiga utgestaltningen
av koralerna såväl som den på det hela taget
stiltrogna och förnämliga harmoniseringen. Å
andra sidan hade koralboken av 1820
onekligen också sina svaga sidor. 1) Det är
uppenbart, att Hseffner icke hade något större
intresse till övers för kyrkans äldsta arv, de
gammalkyrklig-gregorianska melodierna.
Särskilt må det framhållas, att dessa melodier
insnördes i en tvångströja, som icke tillät deras
enkelhet och rörlighet att tillbörligt komma
till uttryck. 2) De reformatoriska koralerna
blevo från harmoniseringens synpunkt väl
behandlade, men mot rytmiseringen ha ofta starka
invändningar riktats. Även om kritiken här
understundom gått alltför långt, kan det dock
icke förnekas, att det i koralboken av 1820 fanns
utjämningar av melodierna, som skadade och
förträngde den rytmiska livfullheten. 3) En
betydande svårighet för sångbarheten låg däri,
att de Haeffnerska koralerna voro alltför högt
satta. 4) Vidare tyngdes koralboken av att ett
avsevärt antal tunga och visserligen korrekta
men föga entusiasmerande koraler dels
med-tagits från den äldre traditionen, dels införts
av Hseffner själv. 5) Slutligen må påpekas den
avvisande hållning, som det Hseffnerska
koralverket intog till vad man kunde kalla den
folkliga tonen, såväl till den i 1697 års koralbok
förefintliga som till den under 1700-talet
framsprungna. Haeffners arbete skänkte oss en i sitt
slag monumental koralbok, i viss mån
motsvarande den monumentala psalmbok, som vi fått
1819, men det kan å andra sidan icke förnekas,
att en del kyrkomusikaliska värden gått
förlorade för den av Haeffner ivrigt eftersträvade
korrektheten.
II. 1820—1921. Ehuru koralboken av 1820
utan tvivel gav psalmsången nya möjligheter,
blev 1800-talet knappast någon lysande tid för
kyrkosången. Den främsta orsaken härtill ligger
väl i det långsläpiga spelsätt, som kom på
modet. Men koralboken själv var, såsom det av
det föregående framgår, icke heller utan skuld.
I den nyss omtalade reserverade hållningen mot
den svenskt folkliga tonen ligger, åtminstone
delvis, en förklaring till den reaktion, som från
mitten av 1800-talet sätter in från de s. k.
väckelserörelsernas sida. Man krävde enklare och
mera »folkliga» melodier. Men denna strävan
hämtade nu icke längre näring från vår egen
inhemska ädla folkton utan i stället från
anglosaxisk andlig sång av, kyrkomusikaliskt sett,
lägre valör. Från och med 1890-talet kan man
tala om en begynnande kyrkosångsrörelse i vårt
land. Föreningen Kyrkosångens Vänner går i
spetsen för denna. Dess program var »rytmiska
koraler» och livligare kyrkosång. Man
inriktade sig närmast på de reformatoriska
koralerna och ville så mycket som möjligt restituera
dessa till deras ursprungliga form. Därmed
utfördes en i viss mån banbrytande gärning, även
om de melodiformer, som presterades, mången
gång varken voro »ursprungliga» eller ägde
tillräckligt sångbar rytmisk utgestaltning. Efter
denna renässansrörelse för de rytmiska
koralerna följde ett stycke in på 1900-talet en
renässansrörelse till förmån för den
gammalkyrklig-gregorianska kyrkomusiken. Från trevande
och osäkra försök når man så småningom fram
till större klarhet om denna kyrkomusiks
egenart.
III. Koralboken av 1921. Den uppgift, som
förelåg, var närmast att anskaffa melodier till
det 1920 tillkomna psalmbokstillägget. Därjämte
företogs en revision av koralboken i dess helhet.
Avsevärda svårigheter mötte det dåtida
koralarbetet dels genom den karaktär en del av de
nytillkomna psalmtexterna ägde, dels
därigenom, att den tid, under vilken arbetet utfördes,
måste betecknas såsom en kyrkomusikalisk
753
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
