Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Liberia. Afrikas negerfristat, av Gustaf Bolinder - Modergudinnan i psykologisk belysning, av Ivar Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERGUDINNAN
särskilt högt, men man kan ej heller säga, att
det i förhållande till landets resurser är
försummat. Missionen har sina skolor,
sammanlagt ett hundratal, och ungefär hälften så många
statliga skolor finnas. Den bästa
undervisningsanstalten torde vara det i Monrovia belägna
Westafrican college, som ledes av
metodistkyrkan. En svaghet beträffande skolorna ute i
landet är, att engelska måste vara
undervisningsspråk från början, vilket är ägnat att bereda
infödingarna i det inre svårigheter att tillägna
sig de första grunderna av undervisningen.
Det finns även i Liberia outnyttjade
naturliga hjälpkällor. Sålunda synes det, som om
betydande järnmalmsförekomster skulle vara
för handen. Ett holländskt syndikat har begärt
koncession för att exploatera en dylik fyndplats,
bestående av ett berg av järnmalm, som går i
dagen, och Svenska
diamantbergborrningsbola-get har verkställt undersökningar här. Då
regeringen dröjt med svaret på begäran om
koncession, ha emellertid undersökningarna
avbrutits. Enligt vad det uppges, skulle både järnväg
och hamn anläggas för utnyttjande av
malmfyndigheten. Det skulle sålunda kunna bli en
mycket viktig anläggning för ett land utan
hamnar och järnvägar.
Det har sin betydelse, att en fri stat
existerar bland alla kolonier i Afrika. Man får
hoppas, att denna stat icke måtte bli så beroende av
privatkapital från visst håll, att den i praktiken
mister en del av sin handlingsfrihet. Om man
beviljade flera koncessioner från olika länder,
skulle dessa kunna balanseras mot varandra.
Öppnades Liberia för vit företagsamhet genom
att européer och amerikaner fingo förvärva
fast egendom och bli medborgare, skulle
landet säkert tillföras det kapital, som nu saknas,
och erhålla ett befolkningstillskott av värde.
Gustaf Bolinder.
MODERGUDINNAN I
PSYKOLOGISK BELYSNING.
Sedan år 1933 samlas årligen i augusti månad
i Ascona i Schweiz psykologer och
religionshistoriker från olika länder för att gemensamt
dryfta religionspsykologiska problem.
Kongressernas spiritus rector är Carl Gustav Jung, vars
banbrytande forskningar över huvud
möjliggjort ett samarbete av detta slag, där de olika
religionernas föreställningsvärldar jämföras,
icke som fossil utan som uttryck för psykiska
krafter, som på det hela äro likartade och
gemensamma för allt vad människa heter. De
vid dessa kongresser hållna föredragen utgivas
under namn av Eranos-Jahrbuch, varav nu sex
volymer föreligga.
Redan vid den andra Eranos-Tagung 1934
föreläste professor Friedrich Heiler om
»Madonnan som religiös symbol». Kongressen 1938
ägnades helt åt modergudinnans gestalt och
kult inom olika religioner, belyst av den
analytiska psykologiens erfarenheter av
moders-imagons förekomst och funktion i den
moderna människans själsliv. De
religionshistoriska bidragen äro ofta mycket detaljerat
fackmässiga med den historiska exaktheten som
ledstjärna. Genomlyst av psykologiska synpunkter
är i synnerhet Heidelbergindologen Heinrich
Zimmers föredrag om »Den indiska
världsmodern». För den psykologiska tillämpningen
svarar jämte Jung med. dr G. R. Heyer i Miinchen,
vilken för övrigt tillsammans med
filosofiprofessorn F. Seifert där står som utgivare av ett
synnerligen intressant samlingsverk, »Reich der
Seele» (I, II, 1937), vari särskilt problemet om
själens jordiska (ktoniska) betingelser belyses,
ehuru på ett sätt, som är raka motsatsen till
materialism, enär man snarare talar om en
besjälad materia än en materiell själ.
När det tredje allmänna kyrkomötet i Efesos
år 431 officiellt godkände termen »gudaföder-
761
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
