- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
772

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Nobelprisen - Nobelprisen i kemi, av K. Myrbäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOBELPRIS

NOBELPRISEN I KEMI.

Richard Kuhn är född i Wien 1900.
Efter en tid som assistent hos R. Willstätter
(Nobelpristagare i kemi 1915) blev han 1926
professor i Ziirich, varifrån han 1929
överflyttade till det nygrundade
Kaiser-Wilhelm-Insti-tut fiir medizinische Forschung i Heidelberg.

Adolph Butenandt är född 1903; han
är alltså en ovanligt ung Nobelpristagare. Efter
att en tid ha varit knuten till den tekniska
högskolan i Danzig blev han för en del år sedan
föreståndare för Kaiser-Wilhelm-Institut fiir
Biochemie i Berlin-Dahlem.

Leopold Ruzicka är född i
Jugoslavien och är enligt uppgift fortfarande
jugoslavisk medborgare. Han skulle i så fall vara den
förste jugoslaviske Nobelpristagaren. Han var
tidigare professor vid universitetet i Utrecht
och är för närvarande professor vid tekniska
högskolan i Ziirich.

De arbeten, som nu samtidigt prisbelönts,
röra sig på rätt skilda områden av den
organiska kemien, men mycket märkliga
sammanhang finnas i vissa avseenden mellan de
grupper av ämnen, om vilka det är fråga.
Exempelvis visa såväl sexualhormonerna, vitamin D
(det antirakitiska vitaminet) som de högre
ter-penerna en principiell likhet i kemisk byggnad,
för övrigt karakteristisk även för vissa andra
grupper av ämnen, kända för påfallande
fysiologiska verkningar.

Bland R. Kuhns arbeten märkas först de,
som behandla de s. k. karotinoiderna, gula eller
röda naturliga färgämnen, som fått sitt
gruppnamn efter det redan länge kända karotinet,
förekommande i bl. a. morot. Karotinets
kemiska byggnad fastställdes av P. Karrer,
Nobelpristagare i kemi 1937. Sitt största intresse
har detta färgämne som modersubstans till
vitamin A (axeroftol), det för djurs tillväxt och
för slemhinnefunktionerna väsentliga
vitaminet. (Brist på detta vitamin yttrar sig i bl. a.

ögonsjukdomen xeroftalmi.) Kemiskt sett kan
vitamin A ungefärligen karakteriseras som
hälften av en karotinmolekyl. Karotinoider
förekomma mycket spridda inom växtriket men
även i viss mån inom djurriket. Kuhn har
isolerat och karakteriserat icke mindre än åtta
nya färgämnen av denna typ. I alldeles nya
arbeten har han dessutom fastställt, att vissa
karotinoider ha en hittills okänd och ytterst
intressant verkan. Han fann nämligen, att en
s. k. gamon hos en grönalg tillhör
karotinoiderna. Gamoner kallas av växters och djurs
könsceller avsöndrade ämnen, som reglera
växelverkan mellan de manliga och kvinnliga
gameterna vid befruktningen. (Äggen avsöndra
ett ämne, en gamon, som locka spermatozoerna
till äggen, och tvärtom.) Gamonerna äro
tydligen icke alltid av karotinoidnatur. Hos
sjöborren avsöndra äggen, som Kuhn visat, i
stället ett färgämne, kemiskt sammanhängande
med det kända kolvätet naftalin.

Kuhns arbeten rörande vitaminer behandla
särskilt vitaminerna Bs och Bo- B-gruppens
vitaminer äro ju för närvarande föremål för ett
enormt intresse, och vissa av dem spela redan
stor roll inom medicinen.

Ur mjölkvassla framställde Kuhn (1 g ur
5 300 1!) ett gult färgämne, som fick namnet
laktoflavin. Detta färgämne är identiskt med
vitamin Ba. Oberoende av Kuhn hade O.
War-burg (Nobelpristagare i medicin 1931)
konstaterat, att det av honom upptäckta s. k. gula
fer-mentet, en vid den biologiska oxidationen
(andningen) verksam substans, är sammansatt av
ett äggviteämne och ett gult färgämne. Detta
gula färgämne är just laktoflavin. Därmed var
ett ytterst intressant samband funnet mellan å
ena sidan ett vitamin (B2, laktoflavin) och å
andra sidan ett enzym (det gula fermentet).
För första gången kan man här, om än tills
vidare ofullständigt, kemiskt formulera ett
vitamins fysiologiska verkan. Laktoflavinets
kemiska byggnad fastställdes av Kuhn och un-

772

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free