Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Tecknad film. Från ritbordet till celluloidremsan, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- TECKNAD FILM
Bild 1. Ur amerikanen Walt Disneys »Musse Piggs
galapremiär» (1933). Greta Garbo gratulerar kvällens
hjälte.
ningar för vad åskådarens öga uppfattar under
en sekund!
Vid produktionen av den tecknade filmen har
man emellertid genomfört en stark
rationalisering, för att inte säga industrialisering, av
bildtecknandet. Sålunda ritas alla bakgrunder för
sig och av särskilda tecknare, som specialiserat
sig på just bakgrunder och bakgrundseffekter.
En bakgrund är ju lika från bild till bild, hur
Musse Pigg än skuttar i gröngräset eller Karl
Alfred äter spenat. Därför tecknas också allt
på genomskinliga celluloidskivor, som läggas
på varandra med bakgrundsbilden underst.
Sedan tar en annan grupp tecknare vid och
Bild 2. Musse Pigg och hunden Pluto på nattligt
källarbesök (Walt Disney, 1933).
ritar alla djur, en tredje grupp ritar
handlingens bipersoner, och en sista grupp, den verkliga
eliten, sysslar enbart med teckningarna av
huvudpersonerna. De mest kända av dem äro
ju Max Fleischers Karl Alfred (»Popeye») och
Betty Boop och Walt Disneys Musse Pigg
(»Mickey Mouse»), Kalle Anka, hunden Pluto
och i de yttersta av dessa dagar tjuren
Ferdinand. Max Fleischer är numera död, men Walt
Disney är fortfarande i full aktiv verksamhet
inom sin produktion, som sysselsätter enbart
cirka 300 tecknare! Sålunda lär han själv
utarbeta grundplanerna för sina filmer och göra
skisserna till de viktigaste scenerna och
schemat för rörelserna hos huvudpersonerna.
Men dessa olika grupper tecknare, som var
för sig specialiserat sig på bakgrunder,
bipersoner, djur o. s. v., bestå i sin tur av talrika smärre
arbetsgrupper. En grupp tecknare ritar bara
armarnas rörelser på den jättestarke Karl
Alfred, en annan har till specialitet att forma
ansiktsdragens förändring från bild till bild,
från scen till scen. Därigenom kan man aldrig
tala om att någon speciell tecknare gjort en
figur eller ens kommit med någon egen poäng.
Den tecknade filmens talrika enskilda
teckningar, som sedermera fotograferas och bli den
löpande filmen, äro tvärtom resultatet av ett i
ordets verkliga mening kollektivt arbete. Och
orsaken härtill är givetvis den oerhört dyra och
tidsödande framställningen, som tvingar till
största möjliga rationalisering även av det rent
artistiska arbetet.
När den första och hittills enda tecknade
långfilmen, »Snövit och de sju dvärgarna»,
förra året hade premiär, var den resultatet av
tre års intensivt arbete av Walt Disneys hela
väldiga tecknarstab. På förtexterna räknades
också upp oändliga rader namn på tecknare,
och det var betecknande, att de indelades i olika
grupper efter vad de ägnat sig åt. Största
bokstäverna fingo de, som ritat dvärgarna och
djuren, medan bakgrundernas och Snövits upp-
786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
