Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Tecknad film. Från ritbordet till celluloidremsan, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TECKNAD FILM
att han lyckats klara alla svårigheter — ty det
har han sällan! — utan därför, att han mitt i
allt besväret och all oredan lyckats bibehålla
sitt goda humör och sin oförbränneliga vitalitet.
Detsamma är fallet med Disneys klassiske figur
Musse Pigg själv. Han skulle med all rätt
kunna sjunga »Ingen rädder för vargen här».
Han sätter ständigt näsan i vädret lika friskt
och marscherar på utan att se de fallgropar,
som alltför tydligt ligga i hans väg. Han är
alltid uppåt, och hur det än går, så tappar han
varken fattningen eller humöret. Hunden Pluto
slutligen är en godmodig och jättestor hund med
långa, hängande öron och en sällsynt elastisk
nosspets. Han är svår att reta, men när han väl
blir ursinnig, vänder han upp och ned på
alltsammans och lugnar sig först när den lille
Musse Pigg kommer ut och med befallande
röst kallar honom till besinning.
Granskar man denna Disneyska familj
närmare, skall man finna, att alla dess medlemmar
företräda vissa människotyper och
karaktärsegenskaper, och de göra det på ett godmodigt
och hjärtligt sätt, som inte kan förarga någon
utan måste roa och glädja alla.
Men Disney har inte bara sysslat med denna
familj. I en serie »Silly Symphonies» har han
gripit utöver denna motivkrets, och till dessa
filmer höra främst de välkända »Tre små
grisar» och »Små, små fåglar». Han har även gjort
parodier på de amerikanska gangsterfilmerna,
sorti t. ex. »Vem sköt Cock Robin?», eller
om-tolkningar av olika sagor, senast H. C.
Ander-sens »Den fula ankungen». Omdiktningarna äro
emellertid mycket fria, och filmerna kunna
knappast sägas vara annat än byggda på »motiv
från» sina litterära underlag.
En annan på sin tid mycket omtalad film i
denna serie var »Den stora musikfejden»
(»Mu-sic land»), som skildrade en våldsam strid
mellan två öar, den ena beväpnad med
symfoniernas och den klassiska musikens grövsta artilleri,
den andra utrustad med det senaste och effek-
Bild 6. Ur »L’idée», producerad i Frankrike av ryssen
Bartosch (1934).
tivaste i hot-väg. Det blev en våldsam
tonkanonad mellan de båda öarna, men tack vare
prinsen på den ena och prinsessan på den andra
skedde slutligen en försoning, och som tecken
på freden slog man ackordens bro mellan de
bägge förut fientliga öarna.
Tack vare Disney och Fleischer har Amerika
helt dominerat på den tecknade filmens
område. Men de flesta andra länder ha likväl
någon gång försökt sig i samma genre.
Tyskland har mest producerat tecknad reklamfilm,
medan Ryssland direkt försökt efterapa de
Bild 7. Ur tyskan L, Reinigers silhuettfilm »Galathea»
(1935).
4r-NFM39:ll
789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
