Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Tidningarna i biblioteken. De moderna bibliotekens svåraste problem, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Användningen av tidningarna för
forskningsändamål är stadd i en stark ökning. 1938
utlämnades inom Kungliga Biblioteket 12 500
tidningsvolymer. Denna siffra är dubbelt så stor
som den för 1932, trots att antalet utlånade
böcker under samma tid ökats endast från 67 000
till 70 000. För tidigare år saknas tillförlitlig
statistik, men man kan med skäl antaga, att
utlåningen nu är omkring tio gånger större än
före världskriget. Denna flitiga användning
måste utsätta tidningarna för en stark nötning.
Redan hanteringen av de stora och tunga
volymerna fordrar särskild varsamhet, men därtill
kommer också, att känslan för tidningarnas
ringa värde är så djupt rotad hos människorna,
att de aldrig skulle kunna tänka sig att
använda samma varsamhet med en tidningsvolym
som med en vanlig bok.
Vissa bibliotek ha också sett sig nödsakade
att införa stränga restriktioner för begagnandet
av tidningar. I New York Public Library måste
sedan flera år den besökande, som önskar
använda en tidningsårgång, underkasta sig »a mild
cross-examination», för att begagna
årsberättelsens uttryck, rörande föremålet för sina
forskningar, och han måste kunna styrka, att
de fakta han hoppas kunna finna ha en viss
betydelse icke blott för honom själv.
Frågan om tidningarnas bevarande är
emellertid ännu mer oroande. Ljusets och luftens
inverkan på det trähaltiga papperet är sådan,
att tidningarna komma att totalt förstöras, om
icke särskilda åtgärder i förebyggande syfte
vidtagas. Naturligtvis kan denna förstöring
försenas genom att tidningarna icke i onödan
utsättas för ljusets inverkan. I allmänhet
förvaras också tidningarna i bibliotekens
källarlokaler med endast artificiell belysning. Med
hänsyn härtill verkar det minst sagt
egendomligt, att den nyuppförda tidningsdepån i
Versailles är helt och hållet byggd av stål och glas,
varigenom ljuset erhåller fritt tillträde
överallt. Ej heller synas de särskilt verksamma
kemiska strålama ha utestängts genom
användande av färgade fönster.
Bild 2. Tidningsfotograferingsapparaten Recordak. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>