Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 / 794 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Tidningarna i biblioteken. De moderna bibliotekens svåraste problem, av Carl Björkbom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därigenom vore vunnet. Det gäller ju även att
bevara de tidningar, som redan föreligga
tryckta på det dåliga, trähaltiga papperet.

Bild 3. Apparat för fotografering av större lösa blad. Liknande apparat användes även för tidningsnummer.

Det ser alltså mycket mörkt ut med
möjligheterna att kunna bevara det oskattbara
urkundsmaterial tidningarna utgöra för en
kommande tids forskare. Något ljusare ter sig
emellertid problemet, om man beaktar, att det,
som till varje pris måste bevaras för
eftervärlden, icke så mycket är tidningarna själva
med deras dåliga papper som fastmer
tidningarnas innehåll. Man skulle därför kunna finna
en lösning i den riktningen, att detta innehåll
överfördes till ett hållbarare material.

Den metod, som därvid ligger närmast till
hands och som man också begagnat, är
fotograferingen.

Visserligen veta vi icke något bestämt om
den fotografiska filmens hållbarhet för längre
tidsperioder. Den amerikanska Bureau of
standards har emellertid gjort undersökningar och
kommit till det resultatet, att med iakttagande
av vissa försiktighetsmått är filmen lika
hållbar som träfritt papper. Hur därmed än
förhåller sig, är faran för fullständig förstöring
icke stor, eftersom man vid förefallande behov
skulle kunna kopiera filmkopiorna på nytt.

Att göra fotografiska kopior i fullt format är
naturligtvis av kostnadsskäl otänkbart. I stället
måste kopiorna göras i starkt förminskad skala.

Denna lösning har framkommit i samband
med den ökade användningen av fotografering
av böcker och handskrifter på kinofilm.
Filmning av böcker gjordes första gången 1911, men
den har nått en större utveckling först under
de senaste åren. För närvarande är intresset
för biblioteksfotograferingen mycket starkt i
alla länder. Denna nya teknik bringar en
lösning för flera svåra biblioteksproblem, och det
är ofrånkomligt, att den kommer att medföra
radikala förändringar i hela biblioteksväsendet.

Det första försöket att fotografera tidningar
på film gjordes inom New York Public Library,
ett bibliotek, som alltid ägnat
tidningsproblemen ett stort intresse. 1934 lät detta
bibliotek firman Recordak, tillhörig Eastman Kodak,
utföra en del fotograferingar av äldre
tidningsårgångar på 35 mm kinofilm. Försöket slog väl
ut, och sedan ha stora delar av det mest
förstörda tidningsbeståndet genomfotograferats.

Av största betydelse för
tidningsfotograferingens utveckling i Amerika har varit, att en
del tidningsföretag redan på ett tidigt stadium
fingo intresse för saken och igångsatte egna
fotograferingar. Man gjorde härvid början med
tidningsårgångarna från krigstiden, vilka dels
äro tryckta på sämre papper, dels även i större
utsträckning användas av forskare. 1935 kunde
New York Times till biblioteken erbjuda en
filmkopia av tidningens årgångar 1914—18 till
ett pris av 600 dollars, alltså 120 dollars per
årgång (härmed kan man jämföra priset för en
årgång på träfritt papper, 170 dollars, vartill
för biblioteken sedan tillkomma
omkostnaderna för inbindning). Ett liknande erbjudande
gjordes ungefär samtidigt av New York Herald.
Dessutom igångsatte man även fotograferingar
av de löpande tidningsnumren. För närvarande
finnas i Förenta Staterna ett femtiotal
tidningar, som även utge en filmupplaga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>