Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICISMEN I BOM OCH I FRANKRIKE.
som man på en och samma gång får se från tre olika håll. Grupperingen af
Thorvaldsens liksom af Canovas ännu mera smekande söta gracer är gjord
efter en antik förebild.
Mest samladt kommer Thorvaldsens konstnärslynne till uttryck i hans
relie/fer.
Att Thorvaldsen pånyttfödde relieffstilen, i det han återförde den till
grekisk renhet och värdighet från de utsväfningar åt det måleriska hållet, dit
barocksmaken lockat den, det är en känd trosartikel. Det är dock öfverdrift
att gifva endast ett slag af relieffbehandling rätt att vara till och att förklara
alla andra sätt vara af ondo. I själfva verket vet jag icke att Partenonfrisen
förlorar någonting på att man erkänner Pergamonsrelieflernas liflighet och
dekorativa styrka, och långt före Ghiberti ha romarne behandlat relieflen med
perspektiviska effekter. Adam Krafts reliefler i Nurnberg liksom Jean Goujons
i Paris, Pugets »Alexander och Diogenes» och flera mästerverk inom
konstarten bör man tillåtas sätta värde på, fast de höra till en helt annan riktning
än Thorvaldsens, utgå från andra förutsättningar om relieffens möjligheter och
THORVALDSEN : KÄRLEKENS ÅLDRAR. Ralieff i marmor (Thorvald»!» musoum:
medel. Äfven våra samtida skulptörer medgifva relieflen en vida större frihet
än Thorvaldsen gjorde, utan att vi nu ha minsta skäl att klaga öfver något
förfall inom konstarten.
Thorvaldsens relieffstil är lämpad efter hans lynne men bör ej behöfva
binda andra temperament. Dess säkerhet i anläggningen, dess koncentration
och enkelhet, dess fasthållande vid det väsendtliga, dess jämvikt och
linie-renhet äro egenskaper, som måste väcka sympati — låt vara att dessa reliefler
bli väl enformigt lika hvarandra, när man ser dem samlade. Alexanderståget
— uppenbarligen en fri studie efter Partenonfrisen, som Thorvaldsen på den
tiden dock ännu ej sett annat än i afbildningar — utgör ett kraftprof på
stilkänsla, skicklighet och uthållighet i forceradt arbete — det omfattande arbetet
utfördes i lera på 3 månader.
Thorvaldsen visar sig naturligt nog bäst i de reliefler, hvilkas ämnen ej
gå in på själslifvets och själsrörelsernas område — i den sorgsna Briseis’
gestalt hade han dock i sin ungdom gifvit ett ganska vältaligt uttryck åt en
ögonblicklig känsla — utan där det gällt ingenting annat än att gifva ett lätt
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
