Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICISM öctf ROMANTIK I TYSKLAND.
W. v. KAULBACH: JERUSALEMS FÖRSTÖRING. Väggmålning i Niuw Muaeum, Berlin.
visade böjelse för genreämnen och för natursträfvande i målning, blef, liksom
de andra, freskomålare i kung Ludvigs slott och gjorde sig sedan ett namn
med sina monumentaltaflor, främst genom sin väggmålningscykel i Berlins
nya museum och genom sina teckningar — »’Reinecke Fuchs», »Goethes
kvinnogestalter» — som ypperligt föllo i hans samtids smak.
»Hunnerslaget» och »Jerusalems förstöring» voro de första af hans
kompositioner med världshistoriska ämnen.
Den förra (som upptog målaren åren 1834—1837) är väl den mest beherskade och
konsekvent genomförda af hans monumentalkompositioner, visar mera jämvikt och flykt i
hållning och utförande än de följande. Ämnet är taget ur en krönika, som skildrar en ursinnig
drabbning mellan romare och hunner utanför Roms murar, en strid så häftig, att de fallnas
själar fortsatte kampen tre hela dagar och nätter och störtade lös på hvarandra med samma
raseri som medan de lefde. »Jerusalems förstöring» (i Nya pinakoteket i Munchen), liksom
den förra målad i olja, kartongartadt hållen, brunt i brunt, är mindre än denna, med
klassisk storhet och rytm grupperade tafla en enhetlig, sammanhållen komposition. Man ser i
bakgrunden det brinnande templet och den romerska kejsarens intåg, medan hufvudgrupperna
utgöras af den judiske öfverstepresten, som dödat de sina och nu stöter dolken i sitt eget
bröst, af den kristna familjen, som under afsjungande af fromma lofsånger drager bort,
ledsagad af änglar, af de knäböjande barnen, som bönfalla om att få följa dem, och af den
flyende Ahasverus som representant för det i världen utjagade fridlösa judafolket.
A’ordensoan, Konsthistoria. 14.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
