Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS. KONST.
År 1847 — samma år som Kaulbach blef akademidirektör i Munchen —
började han smycka förstugan i Neues museum i Berlin med väggmålningar,
skildrande världshistoriens olika skeden eller dess mest betydelsefulla moment.
Förutom »Hunnerslaget» och »Jerusalems förstöring», som här upprepades i större skala,
utgjordes serien af »Babels torns fall», »Greklands blomstring», »Korsfararne framför
Jerusalem» och »Reformationens tid» — dessutom tillkommo friser med allegoriska figurer. »Babels
fall» visar hur Noaks stammar spridas öfver jorden, »Greklands blomstring’ framställer Homeros
sjungande för folket. »Korsfararne» är mer än de andra en verklig historiemålning.
»Reformationen» däremot visar i en kyrka sammanförda grupper af 15- och 1600-talens framstegsman
på olika områden med Luther som medelpunkt.
Målningarna utfördes ej i freskoteknik utan på torr grund på muren.
De togo 16 somrars arbete, till de senare målningarna lämnade Kaulbach
endast skizzerna. De ha blifvit mörka och bruna — om de ej varit det från
början — dessa stora illustrationer i färg, »extrakt af världshistorien», som
de blifvit kallade, »guds ande i historien», som Kaulbach själf sade sig vilja
framställa.
Närmast till dem sluter sig den stora kompositionen »Slaget vid
Salamis» i Maximilianeum i Munchen. Kartongen i Berlins nationa(galleri är
minst sagdt jämngod med den utförda målningen. Den är i sin hela
anordning, sin rika komposition, sin idealisering, gruppering, drapering liksom i
färgval och penselföring typisk för Kaulbachs möjligheter och begränsning.
I München afslutade Kaulbach kung Ludvigs många fresker med
skizzerna för nya pinakotekets yttermur, hvilka — enligt kungens eget
förordnande — behandlade konsternas uppsving i München under hans hägn.
Kaulbach åtog sig endast motvilligt uppdraget. Man har tadlat honom
därför, att han i dessa monumentalkompositioner karrikerade det, han skulle
förhärliga, och gycklade med hela skolan i de »burleska uppträden», han
skildrade. I själfva verket äro de personliga anspelningar, som här finnas,
ganska väl gömda — åtminstone för de utom tidens inre historia stående —
i kompositionernas allmänna banalitet. Endast en af de många freskerna är
uppenbar karrikatyr, den som visar Cornelius och hans krets slående
Zop-fens stångpiskprydda hydra till döds.
8.
Arkitekturen går äfven i öfriga delar af Tyskland samma väg som i
München från klassicism till medeltidsstilar. I århundradets början är den
grekiska stilen enväldigt herskande, en mer eller mindre ren hellenism
uppammas af skolchefer på ömse håll. Efter Langhans och Gilly i Berlin öfver-
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
