Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NTA STBÖMNINGAB. — GENBE OCH LANDSKAP.
LESSING: JOHAN HUS FRAMFÖR BÅLET. Oljemålning (Bärlin, Nationalgalleriet).
mor i sina båda händer och än hålla Johannes döparens hufvud på samma
fat. När Schadow målade Salome med profetens hufvud, blef den grymma
furstedottern visserligen ej en knubbig och lefnadsglad venezianska, utan
den vanliga beskedliga düsseldorfska unga damen, som lika väl kunde
föreställa madonnan, Leonora eller Gretchen som Salome. Äkta düsseldorfsk år
också Hildebrandts skildring af »Mordet på Edvard den fjärdes söner» — de
båda prinsarna sofvande i hvarandras armar, de båda mördarne lutande sig
öfver bädden, rörda öfver barnens oskuld och sorgsna öfver det illdåd de
ämna begå. Med vida mera historisk karaktäristik och mindre
godtköps-sentimentalitet behandlade Delaroche samma ämne.
Den elegiska stämningen blef så förhärskande i düsseldorfarnes
målningar, att satiren en vacker dag lät höra ett klingande skratt åt all
sorgsenheten. Den unge Lessing målade »Det sörjande kungaparet» efter en dikt af
Uhland och en annan gång en röfvare, som från bergets gömslen med vemod
blickar ner öfver den af ondska fylda jorden. Bendemann målade de
sörjande judarna i babylonska fångenskapen. Den sörjande Hagar i öknen
målades och den söijande Genoveva i skogen, den sörjande Job och den
sörjande Lenore och ännu flera sorgsna. Det bör ha varit uppfriskande för
den söijande konstnärskretsen att få se Schrödters »De söijande garfvarne»,
som äro i färd med att skölja hudar vid stranden af en å och nu som bäst
sitta i djup melankoli betraktande en hud, som en af dem tappat och som
seglar bort med strömmen. Düsseldorfskolans väg gick från
monumentalmåleriet till genren. Det är likväl först efter århundradets midt, Düsseldorf
vann rykte som den tyska moderna genrens högkvarter.
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
