Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA STRÖMNING AK. — GENRE OCH LANDSKAP.
sina egna dikter till egna melodier och som tecknade sina egna
kompositioner med en förvånande färdighet, en man, som lefde utom världen,
lycklig utan behof, för den enda idé att gifva form åt sin inre världs gestalter,
Blake, en fullkomligt vanvettig man enligt mångas åsikt, en sådan, som man
går förbi med ett beklagande, enligt andras åsikt ett stort snille,
oemotståndligt och fängslande.
Verkligheten har för honom alls ingen betydelse, den finns knappast till,
han lefver i sin egen värld, som för honom är den enda verkliga, andarne
leda hans penna, när han i rasande hast, själf viljelös, improviserar sina
dikter, färdiga med ens, forntidens stora personligheter äro hans dagliga umgänge,
profeterna, Moses, Kristus, Sokrates. Denne Svedenborg bland konstnärerna
ser hvad ingen annan ser, det som andra kalla hallucinationer är för honom
handgripliga fakta. Han omgafs hvart han gick af en värld, osynlig för
andra, »frestare och skyddsänglar, lefvandes dubbelgångare och dödas andar
befolkade den luft, han lefde uti, de fält och berg, hans blickar mötte». Och
han ger sina visioner en klar och påtaglig form utan dimmighet eller
obestämdhet. De arbeten, han lämnat efter sig, äro hufvudsakligen
illustrationer i målade kopparstick till hans egna dikter eller till Younghs Nattankar,
till Dantes Inferno (de sistnämda ej fullbordade).
I en liknande riktning gick David Scott (f. i Edinburg 1806, d. 1849),
som målare en af dessa, hvilkas ansatser visa vilja men icke kunna, som
etsare en anhörig af Blake, skald äfven han, drömmare och fantast, om också ej
visionär i samma grad. I allegoriska fantasier i teckning, i illustrationer till
sådana dikter, där det mystiska och fantastiska herska, har han lämnat
eftervärlden sin andes frukter. Påverkad af Blakes och af Scotts verk blef Rosetti
den tredje mystikern bland Englands konstnärer, förde visionskonsten in i
måleriet och blef riktningens hufvudman.
Inom djurmåleriet, som sedan länge blifvit odladt i England med jägares
och friluftsmänniskors intresse för och kunskap om djuren, är James Ward
åldermannen och mästaren, han som kunde ut och in alla tama och många
vilda djur och som målade dem utan att romantiskt förädla dem, utan att
begåfva dem med mänskliga karaktärsdrag, som hans efterträdare, Landseer,
med så stor framgång gjort.
Inom landskapet slutligen finna vi i England ett uppslag, som innebär
en afgjord landvinning för konsten. Ur stämningslandskapet, som vid det
nya seklets inbrott tar ansats och visar, åt hvilket håll det vill sträfva, växer
frilufts- och valörm^leriet upp, 1800-talets egen insats i måleriets utveckling.
Landskapsmåleriet följer under århundradets gång de stora strömningarna,
det är klassiskt, romantiskt, realistiskt, syntetiskt-dekorativt, det håller jämna
steg med figurniåleriet, går det förbi och tar ledningen. Landskapskonsten
blir det mest vältaliga uttryck, århundradet har att framvisa för
naturiakttagelsens och naturkänslans framsteg och fördjupande.
Xordensvan, Konsthistoria. 17.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
