Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS. KONST.
lång tids stereotypa metod sluppit ut att andas ett friskare, friare
natur-lif, förr än man förde den tillbaka in i atelieren.» Det skedde, då
düssel-dorfslandskapet med dess »romantiskt upputsade naturalism», dess anordnande
af naturen efter tidens fordringar, dess rädsla för kraftiga grepp omedelbart
i dess djupa stämningsinnehåll, trängde igenom i den tyska konsten.
Karl Friedrich Lessing betecknar som landskapsmålare utvecklingen från
den reflekterade romantiken till — man kan säga — den reflekterade
realismen. Han hade förmågan att se enkelt och att studera med allvar, att ge
lokalkaraktär — en karaktär, lika trovärdig som den i Bürkels bayerska
utsikter — åt sina motiv från Rhenlandet med skogsstämning, friskhet,
enslighet. Något af Schwinds älskvärda uppriktighet finner man i Lessings små
ekskogsinteriörer, som det är mycket möjligt att Schwind tagit intryck af, då
han målade sina vida mera naivt hållna skogs- och fjällmotiv med eremiter,
riddare, ynglingar som blåsa i horn. Stämningar som klostergården i snö med
begrafningståg af nunnor tillhöra Lessings äldsta skede, likaså ruiner, slott vid
hafsstranden, röfvare, som släpa sina fångar med sig på en vild bergsstig. Från
1830-talet äro flera af hans bästa landskap med romantiskt staffage:
korsriddare hvilande i skogen, riddaren ined fru på knä framför madonnabilden,
som är uppsatt på en månghundraårig eks stam.
Liksom herdar och heroer höra till den klassiska romantikeus landskap
med grekiska tempelruiner på klipporna, så äro korsriddaren, den unge
väpnaren, lansknekten, eremiten oundgängliga i den tyska romantiska naturen
med dess riddarborgar och klostergårdar. Den stämning, man sökte,
förmådde man ej uttrycka omedelbart genom själfva naturen utan man behöfde
förklarande rekvisita, dramatiskt innehåll. I några af sina landskap vågade
Lessing likväl utelämna detta förklarande staffage och låta naturen tala för
sig själf.
6.
Det blef ej Tyskland, det blef England och Frankrike, som förde fram
det moderna landskapsmåleriet. Genombrottets man blef vid århundradets
böljan framför andra John Constable (f. 1776, d. 1837). Mjölnarsonen från
East Bergholt böljade sin konstnärsbana med att i London göra kopior efter ,
Ruysdael och Teniers. Trött på detta och på de många atelierlandskap, han
såg målas med holländarne som allt för direkt förebild, begaf han sig ut i
naturen för att med denna för ögonen söka glömma, hur andra målat, och
själf måla så, som ban fann sina egna ögon se. »På utställningen», skref han
1803, »har ingen tafla den uppriktighet, som jag anser landskapen böra äga.
Här finns plats för en naturmålare.» I den riktningen ha nog många tänkt
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
