- Project Runeberg -  De bildande konsternas historia under 19:de århundradet /
207

(1900) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID ÄSHUNDBADETB MIDT.

Scott (f. 1811, d. 1878), Charles Barm C- 1795, d. 1860), Street o. 11. Barry blef upphofsman till
skedets stoltaste bygnadsverk, den moderna gotikens tvifvelsutan främsta alster, parlamentshuset
i Westminster, som började byggas 1840 och fullbordades först på 60-talet. Det genom sin
kollossala massa imponerande och i detaljerna både rika och likväl beherskade palatset är hållet
i perpendicularstil, påverkad af Westminster Hall och af Henry VII:s kapell i Westminsterabbey.
ett af den engelska sengotikens i sin formkaraktär och sin yppiga prakt mest typiska verk.

Katedralgotikens tillämpande på profanarkitekturen väckte betänkligheter hos granskare,
men stilen vann terräng, och den efter landets drottning uppkallade »Viktoriagotiken» blef skedets
representativa stil, som nog ibland verkade hämmande på utvecklingen af moderna former.
South-Kensingtonmuseet (af Aston Webb) blef dock hållet i tidig renässansstil. Illustrationer till
Viktoriagotiken äro Nva museet i Oxford, Assize Courts i Manchester, New Law Courts i London
(af Street), Scotts ståtliga minnesmärke öfver prins Albert, drottning Viktorias aflidne genial, i
Kensingtonparken, ett verk, hvars konstnärliga förtjänster ej förringas af det faktum, att hela
denna apparat — med hundratals statyer och relieffhilder af alla tiders lärde och konstnärer
som bifigurer till Prince Consorts öfver dem dominerande staty — är använd till ära för en
person, som ej spelat någon roll i mänsklighetens historia, ej ens i Englands.

I Tyskland sökte man nya stilar, under det man försökte alla gamla,
en efter annan. I Berlin sväfvar ännu länge Schinkels ande öfver all
arkitektonisk verksamhet. Lärjungarna bygga enligt mästarens grundsatser, med
större eller mindre medgifvande åt de moderna krafven. Men tiderna äro
fortfarande ogynnsamma, och trots konung Friedrich Wilhelm IV:s beskydd
bli ej alla uppslagen genomförda och de utförda ej alla lyckade. I ännu
högre grad gäller detta sista yttrande om München, där kung Maximilian II,
som efterträdt kung Ludvig på tronen och gärna ville, liksom han,
befordra konsterna, år 1851 inbjöd arkitekterna till att komponera den nya
stil, för hvilken tiden var mogen efter så mycket experimenterande med
de gamla, en stil som, i likhet med renässansen på sin tid, skulle utgöra
en själfständig utveckling af de redan färdigbildade. Som en stil hvarken
bildas af en kunglig idé eller af en arkitekt på beställning utan är frukten
af ett helt kulturskedes behof och smak, kunde resultatet af detta
väl-menade upprop ej bli annat än ett fortsättande af det förra
experimenterandet — det blef endast olika detta genom att i denna Maximilianstil olika
stilelement, helt abstrakt uppfattade, blandades ihop på ett oförenligt sätt, ej
samarbetade och af en suverän, på gedigen kunskap fotad personlig fantasi
tvungna att trifvas i hvarandras sällskap.

Alstren af denna hlandningsstil verka sà tomma, sà föga gedigna, där man ser dem
uppstälda i rad utefter Maximilianstrasse — nationalmuseet, riksdagshuset, hotell, privatbygnader —
med Maximilianeum som fonddekoration, en dekorativt tänkt bygnad, som dock knappast
verkar monumental, med sina arkader, med de bortfallna freskerna och de många små bysterna,
som se ut som hvita, prickar pä den gula tegelmuren.

Det tiden behöfde, det var i själfva verket mindre en ny stil, än ett snille,
som ägde förmåga att gifva de abstrakta formerna lif, att använda den
erfarenhet, som fanns samlad, på ett för samtiden lämpligt sätt, utan pedanteri, men
med frihet, själfständighet och skaparglädje. Bland Tysklands många
arkitekter under detta skede var det i högre grad än någon annan Gottfrid
Semper, hvars verksamhet betecknade de nya impulserna, utvecklingen, framstegen.
Han är väl ej ensam om den lära, som han förkunnade i stenens språk och

207

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:37:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngbildande/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free