Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE INTILL 1870-TALET.
och upptogs af Barbizonkretsen. Men ännu äro vi icke där. Den franska
konsten på världsutställningen 1855 har ej samma karaktär som den på
världsutställningen 1878. Ännu är det de historiska skolorna som härska,
och realismen, där den höjer sitt hufvud, är ännu uppror mot den legaliserade
skönheten.
2.
Liksom den förste Napoleon ville ock den tredje göra sin hufvudstad
till en värdig och representativ medelpunkt för kejsardömet.
Det moderna Paris tillkom nu efter 1852. Med en oerhörd snabbhet
och lika oerhörda kostnader drogos rymliga gator fram genom de trånga
stadsdelarna, parker trollades upp ur jorden, kyrkor och teatrar, sjukhus och
hallar bygdes och den ena bron efter den andra kastades öfver Seine.
Staden fick nu sin ståtligt dekorativa och långt ifrån enformiga karaktär —
med de breda avenuerna och de i regeln konstnärligt verkningsfullt ordnade
perspektiven med monumentalbygnader utplanterade på lämpliga platser.
Klafven till kejsardömets bygnadsstil gafs af de på 1850-talet uppförda
nya delarne af Louvre — en betydande del af komplexet, förbindelsen mellan
det gamla Louvres fyrkant och Tuilerierna. Visconti har i "främsta rummet
äran af detta storartade och berömda bygnadsverk. Värdighet och rikedom
ge i förening med raffinemang och stilkänsla palatskomplexet, som i stil och
anordning naturligtvis måste ansluta sig till de äldre delarna af Louvre, en
pompös totalhållning och en liflig detaljelegans.
Den franska renässans, som här upptogs, blef skedets representativa stil,
med skicklighet och smak utvecklad af en strängt skolad arkitektkår.
Privatarkitekturen kan man ej beskylla för dekorativ öfverlastning, den ger ett lugnt
intryck, intet skrikande och larmande, detaljerna passa i den gemensamma
ramen och ge omvexling utan att störa helhetsintrycket. Ingen blandning af
främmande stilar, som söka öfverglänsa hvarandra. Boulevardernas arkitektur
verkar hemma hos sig, den passar på platsen och är där alls ej intetsägande.
I skedets monumentalbygnader är elegansen ibland kraftlös och fadd och
praktlystnaden väl starkt i ögonen fallande. De nya kyrkorna äro alster af
en tid med andra anspråk på ögonfägnad än den, då man bygde den
kompakt allvarliga Notre Dame de Lorette, och om man jämför Grand opera
med Odeonteatern, så har man två skedens olika fordringar uttryckta i frusen
musik. S:t Trinité i sin moderniserade jesuiterstil med sin rika ornamentala
utsirning är typisk nog, så ock S:t Augustin, i hvars rundbågsfasad, liksom i
kupolen och småtornen, olika stilelement spela in och där svårigheterna att
passa in bygnaden på den olämpliga tomten, som bildar en kil mellan två
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
