Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅltllUNDBADETS KONST.
med bataljen som bakgrund — bland de nyare gjorde en och annan soldaten
till hufvudperson eller framstälde han stridstumultet mera än den öfversinliga
helheten. Att det är större intresse i de intima scenerna ur lägerlifvet, i den
karaktäriserande framställningen af typen, af grenadieren, af den utskrifne, af
den käcke och den naturligt skotträdde, än i de stora på beställning
afleve-rerade segerscenerna, ligger i öppen dager. Skicklighet fins där ofta i de
officiella krigstaflorna, en personlig åskådning mera sällan.
Det andra kejsardömets segrar på Krim, i Algier och Italien fingo sina
förnämsta skildrare i Pils och Yvon. I bredd med dessa berättare af
historiska tilldragelser var Protais soldatmåleriets lyriker. Det ligger en elegisk
stämning öfver hans faltlifstaflor, af hvilka dubbelbilden »Avant 1’attaque» och
»Apres le combat» äro de mest kända.
Zouavregementet, som uppstäldt inväntar anfallet i den klara morgonstunden, spänningen
af tystnad, fasthet, pliktuppfyllelse snarare än af trotsigt stridsbegär, är väl en af de mest osökt
enkla och slutna krigskompositioner af modern hållning. »Segrarnes hemkomst», segrarne
döds-trötta, uppgifna, likgiltiga och folket som tager emot dem med jublande hänförelse, säger dock
vida mera — det är en version af Delacroix’ »Korsfararnes intåg» i modern dräkt.
Redan på 1860-talet voro Neuville och Detaille skickliga soldatmålare i
den godkända genren. Alphonse de Neuville (f. 1836, d. 1885) — som i sin
ungdom var en ytterst alsterrik illustratör — målade bataljer och episoder från
Krim och Italien, där han ej varit med. Édouard Detaille (f. 1848) höll sig
till bilder från fredliga manövrer och till historiska skildringar. Kriget 1870,
som båda sågo på nära håll under flitiga studier på slagfält och i bivuacker,
gaf dem en helt ny ämneskrets, en ny syn på saken och äfven en ny patos.
Några skrytande segertaflor kunde de ej komma med, och äfven då de någon
gång framstälde en tysk truppafdelning, som måste ge sig fången — såsom i
deras gemensamt målade panorama öfver slaget vid Chantilly — så fins i
framställningen intet braskande och öfvermod — det är där som i de andra
bilderna det omedelbara lifvet, rörligheten, det måleriska i situationen, det
karaktäristiska hos de olika soldaterna, som är hufvudsaken. Striden hade
ingen förut skildrat så som Neuville och Detaille, den moderna tiraljörstriden,
rytterianfallets virrvarr, striden på gator och gårdar, den rasande kampen
man mot man, kampen för lifvet. Lika ofta skildra de stunden före eller
efter, uppbrottet vid larmsignal, de belägrade, som ha gjort slut på sina
patroner, kapitulationen, generalen, som hälsar de sårade fångarne, eller gifva
de rena genrebilder, en fångad kurir inför officerarne, soldater som objudna
gäster i en öfvergifven elegant villa.
Neuville har lämnat sin mest monumentala bild i »le Bourget». Efter en rasande kamp
på stadens gator ha tyskarne omringat dess gamla kyrka, där den sista återstoden af fransmännen
slutit sig inne, och nu är man redo att flytta blodbadet dit in. Då öppnas kyrkans port och
den franske befälhafvaren bäres ut, sårad, halfdöd. Och segrarne sänka sina vapen, striden
är slutad.
Neuville är den djupast anlagda af de båda konstnärskamraterna. Det är i hans skildringar
lika mycken patos som där är momentant lif, så skarpt uppfattadt som vore det gjordt med
en ögonblickskamera, och den individuella skildringen är ytterst träffsäker, karaktäristiken af
fransmän och tyskar, både rastypen och personernas uttryck, hållning, sätt att röra sig, låt vara
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
