- Project Runeberg -  De bildande konsternas historia under 19:de århundradet /
250

(1900) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NITTONDE ÅltllUNDBADETS KONST.

torrt. I luftstudiet, i känslan för dagerns förtoningar införde hans behagfulla och nyckfülla
orientbilder en ny och personlig iakttagelse.

Liksom Marokko hade sin representativa skildrare i Fortuny och Orienten
sin i Pasini, så fick Algier på samma tid sina konstnärliga tolkare i
Fromen-tin och Guillaumet.

Eugène Fromentin (f. 1820, d. 1876) var en af den franska skolans mest
distingerade konstnärer. Han var en raffinerad konstnärsnatur, en intelligent,
fint bildad författare. Frankrikes Egron Lundgren kunde man kalla honom,

vore ej olikheten så stor
mellan de båda männens
skaplynnen. Fromentin var
skriftställare lika mycket
som han var målare, och
han var lika mycket målare,
då han målade med ord som
då han förde penseln,
»målade som författare och skref
som målare», blef det sagdt
på hans sista tid, då han ej
var att inordna bland
framstegsmännen. Han kom sent
in på konstnärsbanan, hade
fått en vårdad uppfostran och
ämnade bli advokat — eller
var det hans anhöriga, som
ansågo detta yrke lämpligt
för hans temperament. Men
fast han aldrig blef så
grundlärd i den måleriska
tekniken,som hans franska
yrkesbröder i regeln voro, så kunde
han dock ej kallas dilettant.
I hvilket annat land som helst
skulle den tekniska förmåga,
han med viljekraft och smak
arbetat sig till, varit
tillräcklig att försäkra honom om
mästerskapet. Finess i målningssättet hade han tillräckligt, snarare för mycket af
elegans än för litet, ocli hans färgbehandling var delikat och förfinad men verkade
atelier, ej alltid omedelbart naturfrisk. Banal var han minst af allt, hvarken i sitt
måleri eller i sina uttalanden om konsten, var aldrig en målare för den stora
allmänheten, var ständigt behärskad, medveten och gick aldrig med i modeströmningarna.

Af de äldre orientmålarne var Marilhat den, som stod honom närmast, vida
närmare än Delacroix och Decamps. Han besökte Algier flere gånger och för

FROMENTIN: FALKJÄQARE I ALGIER.

Oljemålning (Luxembourg, Paria).

250

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:37:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngbildande/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free