Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND INTILL 1880-TALET.
SEMPER: NYA HOFTEATERN I DRESDEN.
och privatbygnaderna. Såväl i hofmuseet som i den där invid belägna Hofburgteatern har
wienerarkitekten Karl von Hasenauer medverkat, men uppslagen äro Sempers verk — hans
ritningar till båda dessa bygnader» fasader voro att se i den historiska utställningen i Berlin
1886. Om museet utgör ett prof på wienerarkitekturen i dess ädlaste resultat, så visar teatern
dess praktlystnad lika typiskt, om också ej lika storslaget, som Garniers opera är representativ
för franska kejsardömets begär att imponera. Mellan hofteatern i Dresden, Sempers
ungdomsarbete, och Hofburg i Wien, faller den nya tcatcrbygnaden i Dresden, påböijad 1870, sedan den
äldre brunnit året förut. Den nya bygnaden — på samma plats, där den gamla stått — blef
större och äfven rikare i sin utsmyckning. Den höga scenöfverbygnaden tillkom på denna nya
upplaga, där nya fordringar medförde tillsatser, som den äldre teatern var fri ifrån. I
Hofburgteatern döljer den prunkande ytan, flyglarna och de många vinklarna till en del själfva
plan-anordningen, som på den äldre Dresdenteatern fått ett så tydligt uttryck i bj’gnadens yttre.
Samtida och efterföljande teaterbyggare ha fastslagit en rektangulär form för salongshusets
exteriör och låtit publikens foyer med en loggia där utanför upptaga fasaden öfver
hufvudingången. Men bygnadens tredelning — vestibuler och foyer, salong, scenhus — iakttages i regel
i dess yttre. Operan i Wien — bygd på 1860-talet af Edvard von der Nütt och August von
Siccardsburg — prisas såsom i plananordningen mönstergill och normgifvande, medan dess yttre
ej blifvit anscdt monumentalt nog.
Wien var den tyska arkitekturuppblomstringens stad, försökens stad.
Där rådde en storartad bygnadsverksamhet och där samlades en krets af
byggkonstnärer, sådan ingen annan plats i Tyskland hade att uppvisa.
Stadens utvidgning genom slopandet af fastningsmurarne och Ringstrasses
anläggning rundtom de gamla stadsdelarne gaf anledning till det ena stora företaget
efter det andra. Där bygdes efter 1857 museer, kyrkor, parlamentshus, rådhus,
universitet, akademier, börs, teatrar — att ej tala om privatbygnader.
Palatsarkitektur kostade man på både för de ena och de andra. Där trifdes
Nordensvan, Konsthistoria. 37.
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
