Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅBHUNDBADET8 KONST.
grupper, Timmarna — med behag utan stränghet i stilen och med äkta känslovärme. Kull
jämvikt mellan känsloinnehället och formen visar han ock i sin ädla »Pietà» i Friedenskirche
i 1’otzdam.
Jämte Rietschel, som var Dresdenskolans obcstridt främste, höllo Ernst Hähnel (f. 1811,
d. 1891) och Johannes Schilling (f. 1828) dess anseende uppe. Med dem går skulpturen, utan
att glömma de klassiska traditionerna, in i högrenässansens spår — i Hähnels formsäkra
bacchant-tåg för gamla hofteatern, förstördt vid dess brand, bevaradt endast i gipsaftryck, 1 de dekorativa
statyerna för Dresdenmuseet, Beethoven, Eva med sina båda barn. i Schillings »Natt» och de tre
följande af dygnets stunder vid trappan till ßrühlska terrassen — utförda i sandsten, sedermera
förgvlda. Under 1860- och 70-talen var det hufvudsakligen Drcsdenskolan, som var normgifvande
i skulpturen. Den fasthöll de
akademiska formerna och höll den
tyska skulpturen oanfäktad af de
moderna rörelser, som i andra
länder medförde framsteg.
I München blef den romantiska
plastiken föga lyckad; åt de statyer,
som stå på torg och gator, blir
man ej glad, antingen den hedrade
medborgaren sitter på en häst,
som ledes af pager, som Ludvig I
af Widermann — han har lyckats
få konungen sä fri från all
karaktäristik som väl är möjligt — eller
han står till fots och sveper
kappan om sig som Goethe, Cornelius
och många andra. Man har skylt
på Schwanthaler^ dåliga inflytande
det faktum, att skulpturen blef
den sämsta konstart i München.
Det plastiska konsthandtverket
däremot — t. ex. i trä snidade
altar-verk och helgonbilder — visar både
smak, stilkänsla och skicklighet.
Berlinskolan höll sig ännu en tid
i mera kringgärdade plastiska
former: Fr. Drake, Gustaf Blåser,
Aug. Kiss (hvars amazon till häst
i strid med en tiger, liksom Wolffs
Lejonjägare pryder stora trappan
framför Altes Museum). Th. Kalides
druckna bacchantinna pä pantern
(börjad 1846) visar en
formbehandling, som närmar sig till
barock-mästarnes och anses som den tyska
realistiska plastikens första verk.
Får man betrakta Kalide som föregångaren, så är Reinhold Begås (f. 1831)
genombrottsmannen.
Han började i Rauchs skola och förde den tyska skulpturen till en robust och rättfram,
hänsynslös naturefterbildning. Han vann snart nog ett berömdt namn, men där saknades ej
invändningar mot de verk, i hvilka han visade stor skicklighet och konstnärlig kraft men allt
för liten aktning för skolan. Begås var i Rom 1856 till 59, lefde då i intim vänskap med Böck-
294
BEGÅS; SCH l LLERMONU MENTET I BERLIN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
