Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅEHUNDEADETS KONST.
liksom aiidra pariserartister cj kunde lefva utan, och visste, att hans sträfvan ej skulle dö med
honom. Man har tillskrifvit honom själf det historiskt blifna uttrycket »Manet et manebit» —
det lär dock vara uppfunnet af hans biograf Bazire. {
Till Manets krets, »Batignolleskolan», som den blef kallad, därför att den lindé sitt
högkvarter på ett café vid Avenue de Clichy, hörde Whistler, Degas, Renoir, Sisley, Pissarro, Claude
Monet, Gauguin m. fi. Till impressionisterna räknades äfven Nittis, Raffaelli och Bartholomé,
som sedermera blef skulptör. De äro hvarandra betydligt olika, dessa målare, och flera af dem
äro allt för originelt anlagda för att passa till att utföra roller af gemene män i ett kotteri.
Om en sluten krets af impressionister kan man endast tala under de allra första kampåren och
knappast ens då. Om någon höfding för kretsen kan man alls ej tala.
Men som vågbrytare står vid Manets sida Claude Monet (f. 1840),
impressionisternas mest lysande kolorist och rörelsens djärfvaste nyhetsman. Liksom
flere af de öfriga hade han visat sig vara en skicklig målare, redan innan han
upptog studiet af de prismatiska färgerna. Ingen af de andra har i sin
färgbehandling nått en sådan ljuskraft, en sådan vibrerande liflighet som han.
Boulevardvimlet i bländande
solsken, stämningar öfver en
järnvägsstation i skymning och gasljus med
röken från lokomotiven eller öfver
en parisergata under öfvergången
från dag till afton, skymning öfver
skördefältet, haf och klippor i
praktfull solglans, lugn eller
lrvinan-de storm eller hafvet i skymning
med en röd måne i töcknet,
solnedgång i skogen, snöig luft öfver
landet, de mest olika stämningar
har Monet studerat, onekligen ojämt
och ej alltid öfvertygande, oftast
likväl intensivt och gediget, motivet
alltid sedt som en helhet och ofta
nog med lysande koloristisk kraft,
detaljerna aldrig utarbetade, aldrig
lokalfärger, endast valörer,
landskapet badande i frisk och ren luft
och färgglad prakt.
Känslig naturuppfattning, fart
och friskhet i föredraget finner man
ock hos de andra inom kretsen. De i behandlingen djärfvaste bland dem — Paul Signat (i
soliga vår- och sommarstudier) ocli Georges Seural, som genomförde pointillismen ined största
konsekvens (t. ex. i bilden af fontänerna i Versailles, omgifna af folkmassan en solig
sommarförmiddag) — nå ofta en frenetisk och intensiv verkan. Äfven Camille Pissarro (f. 1830) når
stark verkan medelst prickmaner — lian liksom de andra använder det i bestämdt syfte och i
regeln med godt resultat. Ured, frisk, lugn behandling, ärlig analys, förtjänstfullt valörstudium
utan några som helst tekniska konstigheter konstaterar man hos andra, hos den solide Alfred
Sisley (f. 1839, d. 1899) i strandmotiv frän Seine ;och Loing med vatten och grönska eller
by-bilder med smältande snö, hos Cézanne, hos Auguste Renoir (f. 1841).
Den sistnämnde tillämpade imprcssionisttcknikcn äfven på figurstudiet. Sommarlifvet i
Bougival eller Saint-Germain, dansande par ute vid smäkaféerna, unga damer i sol och i aftonens
skymning, damer i teaterlogen — det är Renoirs område. Som porträttör ger han parisiskan med
skarp karaktäristik, med behag och styrka och glans i färgen. Hans målningar höra till dem. som
MANET: HOS PÈRE LATHU1LE. Oljemålning.
306.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
