Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST.
Hans långvariga och oförtröttade verksamhet utgjorde en fortlöpande
propaganda för skönheten, ett oafbrutet arbete på att väcka skönhetskänsla och
skönhetsbehof hos folkets alla klasser, att föra konsten ut i lifvet, att lära
den tala till en hvar och ej endast till en liten krets invigda. Massornas
konstnärliga uppfostran åstadkommes ej blott genom att man upprättar
museer för dem att hesöka om söndagen — i England pläga för öfrigt museerna
hållas stängda på arbetarnes ledighetsdag — utan genom att man hjälper
dem att göra sina bostäder, sitt bohag, allt som omger dem, på en gång
ändamålsenligt och vackert. Konstnären är det som skall bidraga härtill, det
är just samarbetet mellan den högsta konstnärliga intelligens och handtverket,
som skall införa estetisk moral i industrien. Och handtverket bör vara hvad
ordet angifver, handens verksamhet, ej själlös maskinfabrikation —
handtverkaren bör vara fri konstutöfvare, bunden endast af sitt materials fordringar
och af formernas egna förutsättningar.
Att genombildade konstnärer stego ned — som det på den tiden,
åtminstone utom England, ansågs — till att bli dekoratörer, till att rita mönster
till tapeter, mattor, kakel för arbetarnes kakelugnar, detta kunde ej annat än
höja och förädla handtverket. William Morris var en man, som hade
lefnads-kraft, begåfning och intresse för två allra minst, rastlöst verksam, outtröttlig
på idéer, utrustad med den frodigaste fantasi och bildningskraft och därtill
gedigen i sina olikartade verk. Han upprättade verkstäder för glasmåleri,
gobelin- och mattväfnad, möbelsnickeri, boktryck. Morris var likväl ett barn
af sin tid och såg liksom andra tillbaka i sitt sökande efter stil. Han utgick
från gotiken i sina glasfönster och väfnader, från venezianska och tyska
träsnidares stil i sin bokutstyrsel, som söker harmoni mellan tryck,
illustrationer, papper, band. Den grund för konsthandtverket, han lade, blef af den
största betydelse och öppnade vida utsikter till utveckling. En
föreningspunkt fick den rörelse, han väckt till lif, i den år 1888 stiftade Art and Crafts
Exhibition Society, där, förutom Morris, Crane, Burne-Jones, Holiday,
keramikern de Morgan, bokbindaren Cobden-Sanderson medverkade. Föreningens
utställning, som ägde rum hvart annat år, lärde allmänheten att förstå och
uppskatta sträfvandet. Själf förblef Morris en rastlös agitator för sin sak, den
han försvarade i otaliga föredrag och tidningsuppsatser om hvad han
hoppades och fruktade af konsten. Knappast hade någon af hans samtida ett större
inflytande på konstens gång än denne väldige arbetare med den stora viljan
och den stora hänförelsen, han som på samma gång var en stor skald och
hvars praktiska verksamhet var en imponerande dikt till skönheten och lifvet.
Inom det dekorativa området faller också Walter Cranes verksamhet.
Född 1845 böljade han som xylograf, gick i god skola, vann fm blick för linieverkan och
säkerhet i handen. 186S uppträdde han som illustratör af barnböcker och var därmed inne
pä det område, som skulle göra hans namn bekant öfver hela världen. Morris sökte uppfostra
folket konstnärligt, Crane sökte sprida smak och stilsinne bland barnen på samma gång han
ville roa dem. Han gaf gamla kända sagor en konstnärlig omklädnad — i början sökande, ej
alltid behärskande uttryckssättet, men snart själfständig, originel, fast i sadeln. Det som ger
dessa hans teckningar deras karaktär är upptagandet af tyska och italienska gamla träsnidares
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
