Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST.
terar med sorg och lidande, och herrar och damer posera i oändlig melankoli
på sina porträtt. Känslor af skräck, af vämjelse vid lifvet, af tröstlöshet och
förintelse symboliseras i sällsamma figurer, kvinnorna rufva öfver sitt eget
väsens gåta, männen lida så att de förlora all mänsklig form, landskapen visa
en tröstlös och naturfientlig stämning. Symbolistisk rumdekoration — äfven
den utgående från Whistler — i bleka tonharmonier, i förfinade, kraftlösa
färger vittnar om en sjuklig smak.
I själfva verket hade dessa öfverdrifter föga betydelse. Mot affektationen
bildade allt hvad där inom konsten fanns af sund känsla, af ungdom och
lefnadskraft en motvikt, som måste stå, när den lika anspråksfulla som
kraftlösa symbolismen snart mattades och upplöstes. En i form och färg
dekorativ stil har med allvar och framgång blifvit sökt och funnen (af
Aman-Jean, Auburtin, Paul Buffet ocli flere), i landskapet har ett dekorativt
förenklande utan uppgifvande af färgens kraft gifvit vackra resultat hos flera af
de nu unga målarne (t. ex. hos Ménard, hvars nymfer kunna förefalla väl
afsiktligt placerade i landskapen, men hvars landskap oftast äro poetiskt kända
och känslofullt målade). Likaså ha flera nått långt i ett fast och beliärskadt
uttryck för stämningen liksom för rörelsen — Prinet, Chevalier, Truchet,
Picard, Dauphin, Ravanne och andra af de många målare, som ha framtiden
för sig och som börjat löftesrikt gediget. Och bland uppslagens män under
1890-talet, hvilka ej sökt verka genom förbluffande nyheter men väl genom
anslagets styrka och känslans innerlighet, äro så dugande krafter som Jules
Adler (»Strejken i Creuzot», »De trötte», arbetarne, som i den blå
skymningen gå hem öfver boulevarden), Emile Wéry, Lucien Simon och Charles
Cottet, som måla fiskarfolket i Bretagne.
Simon har i sin »Bycirkus», i «Brottarne» m. fl. visat en färgens styrka och bredd,
en koloristisk kraft af allt annat än vanlig art, den sistnämde har framför allt i sin triptyk
»Afskedet» (1898) nått en episk storhet, lika imponerande som äkta. Midtbilden visar fiskarenas
afskedsmåltid i stugan — stilla vemod öfver män och kvinnor, samlade i lampans varma
belysning öfver rummet, medan utanför fönstret i bakgrunden hafvet ligger lugnt och mörkt. Ena
sidobilden visar de bortresande, sittande en hvar i sina tankar i båtens för i den tysta natten,
den andra de kvarblifna kvinnorna stående pä stranden, tysta blickande ut i mörkret. Ocli
hafvet bildar en jämn stor horisontlinic tvärs öfver alla tre målningarna. Det är ett sådant verk,
inför hvilket de grå teorierna om den ena eller den andra konstartens berättigande eller plats
på rangskalan falla till jorden, det är säker, äkta och ädel konst, inför hvilken alla tvifvelsmål
om den moderna konstens lifskraft förstummas.
Det syntetiska måleriet, som sökte dekorativ verkan, löpte ut i den
konstnärliga affischen, som under detta skede utvecklade sig till en konstart för
sig. Här var stiliseringen, förenklandet af linier och färger fullt på sin plats,
betingad af verkets ändamål, och åt fantasien lämnades stort utrymme.
Konstartens skapare blef Jules Chéret (f. 1836) — de litografiska affischer, som förut
sparsamt förekommit, äro utan synnerlig konstnärlig betydelse. Säker och elegant teckning,
våldsam i sitt pikanteri, är liksom de starka, flammande färgerna typisk för Chérets affischer
— gult och rödt mot klaraste blått, reflexerna i regeln framhållna med en hänsynslös styrka ocli
stor säkerhet. Chérets färgmotsättningar kunna göra samma verkan som ett vågsamt akrobatsprång
— åskådaren drar andan, när det lyckats. Den typ af parisiskan, Chéret skapade, är dessutom
ny och ultramodern i sitt pikanteri med en liten tillsats af diableri, är hvarken lik Gavarnis eller
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
