Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN FANTASIKONST OCH MODERN -REALISM.
komma direkt frän Gamla pinakotekets Rubenssal, — än som Lenbach — bleka porträtt mot
en mörk bakgrund —, än som Böcklin i dennes starka färger, satyrer, ceutaurer, hafskvinnor.
När hans eget lynne, främst hans robusta humor, kommer till sin rätt och han ej söker
innehållets djupsinnighet, när idén ligger i själfva uppslaget och ej behöfver sökas, då blir resultatet
bäst — som i hans lustiga satyrbilder, det unga satyrparets promenad i solskenet, små
satyr-ungar, som brottas och stångas med hvarandra eller med skogens killingar. Ett starkt uttryck
kan han nå i figurer som Lucifer, hvars
blanka ögon med de röda pupillerna ej
äro blott effektsökeri och där den
grönaktiga bakgrunden gör god effekt, eller
i »Synden», den yppiga kvinnan med
den elfenbenshvita kroppen i starkt ljus,
ansiktet i dämpad dager, den sugande
blicken. Hans färg är bäst, när den är
enkel som här — äfven »Kriget» med den
röda brandhimlen och marken röd af
blod under dc bleka döda gör en
koloristiskt hel verkan. Hans färg är eljes
ojämn, ibland motbjudande och fadd.
Stuck började som tecknare, gjorde
bland annat teckningar af vapen och
emblem med det ornamentala stilfullt
uppfattadt och äfven affischer i
gammaltysk hållning. Som målare vann han
framgång 1889 med »Paradisets vaktare»,
en ståtlig och grann ängel, hvars pompösa
hållning och imponerande vingar vunno
en stor publiksuccés. Redan fyra år
därefter utkom ett stort praktverk med hans
samlade arbeten i afbildningar, mer än
100 blad. Allt för tidigt utropad till
mästare, fick han sedan arbeta på att
uppehålla den så hastigt vunna äran.
Bland hans stora dukar är »Utdrifningen
ur paradiset» med samma baiettängel
med det stora svärdet och de kollossala
svarta vingarna och, som det tyckes,
elektrisk belysning utifrån mellan kulisserna
— ty hela anordningen ger intryck af
teater — kulörta strålar och sotsvarta
skuggor efter ängelns kropp och vingar
fram öfver scengolfvet, en »Pietà» sträng
i linierna,, enkel, mörk i färgen, modern
stående bredvid liket, ansiktet doldt i
händerna. »Golgata» med starka
färgmotsättningar. den skränande folkmassan
som bakgrund för hufvudgrupper »Kain»
(1897) flyende för hämdens furier, som flyga i rasande fart efter brottslingen, med ursinniga
blickar som hos Rubens eller Wiertz och sparkande i vädret med benen. Motivet »Synden»
har han flera gånger varierat på olika sätt,’ kvinnan med ormen än stående, än liggande, och
Sfinxen har han framstält med brutal lidelse, då hon kysser den unge knäböjandc mannen,
kysser blod, vilja, lifskraft ur hans kropp. Äfven i små skulpturer har Stuck visat sin robusta
behandling af människokroppen (»Atlet’, ett exemplar pä Stockholms nationalmuseum) och
STUCK: SYNDEN. Oljemålning (Munchen, Nya pinakoteket).
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
