- Project Runeberg -  De bildande konsternas historia under 19:de århundradet /
407

(1900) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKULPTUR OCH ARKITEKTUR.

4.

Om arkitekturen gäller i fullaste mått hvad som blifvit sagdt om
1800-talskonsten i dess helhet, att det är först fram emot århundradets slut, tiden
förmått frambringa en konst, som afspeglar dess egen smak och egna
fordringar. Från sina energiska vandringar genom alla gamla stilar medförde
arkitekturen den lärdom, att hvar och en smakfull yttre form för en bygnad må
vara god för sig, blott den sluter sig konsekvent och organiskt om bygnadens
inre, det vill säga motsvarar dess praktiska uppgift, samt att de historiska
stilarna ock må vara tillåtna, blott de behandlas med frihet och fantasi och
med personlig skaparkraft, ej med slafviskt efterapande.

Äfven inom arkitekturen har det nya fått trotsa sig fram i strid med det
erkända, men här är det de praktiska behofven, som åstadkommit framstegen.
Särskildt under århundradets senaste fjärdedel ha en sådan mängd
betydelsefulla uppgifter blifvit förelagda arkitekterna i olika länder, att knappast något
föregående skede kan uppvisa ett motstycke därtill.

Det är framför allt i Tyskland detta är i ögonen fallande — i Tyskland,
där arbetet på att höja landets konst och att taga igen skadan efter det långa
epigontidehvarfvet är så lifaktigt och bäres af en kunskap och en
nydaningslust, som ej kan bli utan resultat.

Det nya tyska kejsardömet behöfde officiella bygnader af olika slag, både
i rikshufvudstaden och i andra städer. Arkitekterna funno sig stå inför
monumentala uppgifter i en sådan omfattning, som de knappast vågat drömma
om. Det ifriga arbete, som föregått, det sökande efter uttrycksformer, det
inträngande i yrket, som utmärkt sträfvandet till det moderna, fick nu visa
resultaten, studiets halt. Utan mycken öfverdrift kan man säga, att snart
sagdt allt nu skulle byggas nytt, från parlamentshuset och rådhuset till
fängelset och folkskolan — allt med nya fordringar på ändamålsenlighet liksom på
ett monumentalt yttre. Äfven på privatbygnadernas område, från
familjepalatset och villan till arbetarbostaden, stäldes nya fordringar. Städerna växte
hastigt och deras karaktär blef en annan än den gamla, man fordrade
vidgade förbindelseleder, lämpade efter den ökade trafiken, man fordrade
utrymme, stora öppna platser, breda farleder, ståtliga perspektiv. Nya
stadsdelar omgåfvo snart de gamla med deras trånga gator och deras ringmurar,
där dessa ej redan blifvit nedrifna och ersatta med boulevarder rundt om
staden. Man luftade ut i myllret af hus, ref ned, gjorde nya torg och squarer,
befriade de gamla medeltidskyrkorna från de med dem sammanbygda husen,
och snart stod kyrkan, restaurerad och ny till utseendet, som på en
presenter-bricka midt på en stor, tom plats. Det var alls ej så, de medeltida
bygg-konstnärerna tänkt sig saken — gotikkyrkorna voro ju beräknade att ses på
nära håll, i perspektiv af små platser och trånga gator, höjande sig domine-

407

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:37:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngbildande/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free