Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDISKA LÄNDERNA.
1874, det nya konstmuseet i samarbete med G. Möller och Glyptoteket, båda
fullbordade 1895), Herholdt (den förträffligt monumentala nationalbanken) och
Nyrop, som i Köbenhavns rådhus gifvit ett högeligen imponerande verk, stilen
en blandning af italiensk och dansk renässans. Utan minsta öfverläsning eller
hopande af detaljer verkar bygnaden genom liniernas renhet, måttens och
massornas harmoni. Clemmesen är bland de danska arkitekterna de djärfva
uppslagens man.
I Norge ha Schirmer och Christie
i restaurerandet och fullbordandet af
Trondhjems domkyrka gjort ett drygt
och godt arbete, ännu ej på långt när
fullföljdt. Kristiania-arkitekturen visar
djärfva försök ibland, alla ej fulltlyckade
(Nationalteatern af Bull). Den nationella
träarkitekturen har däremot blifvit
konsekvent och liffullt utvecklad af
Holm-Munthe, Sindirtg-Larsen m. fl.
I Sverige blef namnet Scholander det
första af betydelse på arkitekturens
område — tyvärr var det en föga
konstnärlig tid, han verkade uti, och många
voro ej de uppgifter af betydenhet, som
erbjödos honom. De bygnadsverk, han
skapade, äro stilrena och visa en
förståndig tillämpning af arkitekturens
lagar. Hans närmaste efterföljare, Helgo
Zettervall, förenade sitt namn
förnämligast med kyrkobygnader och
restaurationer, de sistnämda ibland väl
våldsamma. Det unga arkitektsläktet har
fått, hvad föregångarne fingo förgäfves
längta efter: uppgifter, stora och
intresseväckande uppgifter att lösa. Och den
betydligt höjda yrkesskickligheten har
gifvit dem medel af helt annan art än
de som stodo de äldre till buds. Under sökandet i de gamla stilarna fann
man utgångspunkter i den äldre svenska bygnadskonsten, i stilar, som
visserligen ej voro utprägladt svenska i sitt ursprung, men som likväl fått fast fot
i landet och voro typiska hvar för sin tid. Äfven moderna former ha
upptagits. Mest bemärkta bland de nu verksamma arkitekterna äro Clason, Möller,
Ludvig Peterson, Boberg, Wickman.
Ryssland slutligen har sin nationella arkitektur med anor från den
byzantinska men med en karaktär, som är rysk. De främmande motiven äro
HASSELBERG: SNÖKLOCKAN.
Marmor (Stockholm, Nationalmuseum).
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
