Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE. IEHUNDBADETS KONST.
Det har ofta blifvit sagdt, att den moderna konsten har så föga raison
d’étre. Dess verk hopas i museer och utställningslokaler — till hvad nytta?
Hur skall konsten kunna fylla sin kulturella uppgift? Genom att, som
Tolstoy vill, ställa sig i religionens tjänst, samla sig kring en uteslutande etisk
uppgift, afstå från allt, som är flärd och bestickande ögonfägnad ? Eller genom
att följa Ruskins och de andra engelsmännens fingervisning, söka förena
skönhet och nytta, föra skönheten in i hvardagslifvet, sprida det största mått af
skönhet till det största möjliga antal människor, så att en hvar får något med
af dess rikedom, föra smaken som en förädlande och förfinande makt in i
hvardagsvärlden? Eller genom att uteslutande söka sitt mål i sig själf,
undvika att uppställa för sig något som helst praktiskt mål, nöja sig med
uppgiften att vara konst? Det är flera frågor än dessa, vår tid lämnar åt
morgondagen att lösa.
Det skede, hvars konstverksamhet vi följt, behöfde lång tid att lära känna
sig själft. Såväl under famlandets tid som sedan det funnit sitt eget jag har
det likväl i sin konst fastslagit sin andliga fysionomi, sin fantasis art, styrka,
begränsning. Och det är uppenbart, att det i dessa hundra års konst varit
framsteg och nydaning men aldrig stillastående, hvilket är liktydigt med
tillbakagång. Det gångna århundradet lämnar åt det kommande en konst i
växt, en ungdomskraftig konst med rika möjligheter till utveckling.
Okt. 1897—Aug. 1900.
444
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
