Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befallningshafvande redan den 9 november 1858
fastställda och af k. maj:t gillade reglemente för flott
ning i Ljusnan.
Efter målets ytterligare handläggning hos ej
mindre kammarkollegiet än äfven konungens
befallningshafvande, förklarade k. maj:t, genom
resolution den 10 februari 1868, det öfverklagade
utslaget ej föranleda annan ändring, än att flottning
mellan Marman och hafvet må få verkställas under
hela året med undantag af tiden mellan den 1 juni
och den 1 augusti.
Mera än nitton år erfordrades således innan
flottningsförhållandena blefvo fullt ordnade på
Ljusnan, där numera årligen mera än tre millioner timmer
flottas, hvaraf omkring 2 500 000 skiljas i Marman
mellan olika sågverk, och af dem forslas omkring
en half million på järnvägen från Marman till
Sandarna. De sammanlagda kostnaderna för
strömbyggnaderna i Ljusnan kunna icke uppskattas till
mindre än fyra millioner kronor.
Häraf framgår tydligen af hvilken stor vikt
Ljusnan är för hela Helsinglands näringslif, hvars
pulsåder hon kan sägas vara, medan Bollnäs är
hjärtat.
En annan icke så obetydlig ökning i folkmängd
därstädes inträffade på 1880-talet, sedan Bollnäs,
1878, fått med södra Sverige järnvägsförbindelse,
som småningom utsträckts till Trondhjem,
Gelli-vara och Luleå med förhoppning att järnvägen skall
snart nog varda fortsatt från såväl Boden till gränsen
mot Finland, som från Gellivara till Ofoten vid
Väster hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
