Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På den nu afslutade utställningen var en sådan
maskin, som prisbelönats, utställd. Man kunde
där få se den drifven af en elektrisk »trefasmotor»
med 1,5 hästkrafter, tillverkad af »Allmänna svenska
elektriska aktiebolaget» i Västerås.
Att maskinen är praktisk och fördelaktig att
begagna framgår tydligast däraf, att den redan
kommit i bruk vid omkring tjugu af landets
förnämsta järnverk. Den tillverkas vid Ljusne
storslagna mekaniska verkstad och kostar fullt färdig
omkring 1,200 kr.
En annan stor tillverkning vid Ljusne är
kättingssmidet.
Detta har från början och allt sedan 1757
be-drifvits vid Furudal, hvilket bruk anlades redan
1709, men fick sin egentliga utveckling först 1779,
då det öfvergick till bruksägaren J. G. Claesson, i
hvars släkt det förblef till 1873, då det såldes till
Ljusne-Voxna bolag, som flyttade smidet till det i
flera hänseenden bättre belägna Ljusne.
Kättingarna smidas antingen för hand eller
med maskin af så kalladt dubbelgarfvadt prima
lancashirejärn med en från 6 till 49,5 mm.
växlande godstjocklek. De smidas vidare såväl med
som utan stöd, i hvilket senare fall de kunna vara
såväl kort- som långlänkade.
Af vid järnkontorets profningsanstalt anställda
sträckningsprof hafva framgått, att, för att taga ett
exempel, en så kallad stödkätting med godstjockleken
24,5 mm., hvars dubbla genomskärning således är
942,87 kv.m.m., brister först vid en belastning af
27,500 kg. eller 29,17 kg. per kv.m.m. Detta
inträffar dock först sedan kättingen, på en m. i längd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
