Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. 26
FIGGE
samman, — och för övrigt så är det ju en känd sak,
alla människor ha reda på den. Men du kan vara
lugn, jag skall inte säga ett ord åt henne, inte ställa
till några scener, inte ett tecken. Du skall se, hur
bra det skall gå, — och jag blir inte svartsjuk,
eftersom jag inte är kär i henne.»
j
»— Jeg elsker dig som ingen her paa jorden...»
Figge ryckte sig lös, han kunde inte fortfara med
detta tal. Han gick in igen. Man omringade honom
genast och bad honom sjunga visan om Karna eller
någon annan. Nå ja, varför inte?
»För flickor vill jag varna, ty falsk är varje mö!
Farväl du hulda Karna, nu siger jeg adjö...»
Han sjöng med liv och schwung, man skrattade
åt den roliga visan och dess komiska refräng, man
applåderade ohejdat och hissade sångaren igen.
Figge var nära nog dagens hjälte, fast han ingen
medalj fått.
Ute på balkongen gick Ulf ensam i skymningen
med sin medalj i fickan. Figge gav vika. Det var
kanske fegt av honom, kanske orätt, kanske stort,
men han gav vika för Svante, som ju inte älskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
