Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. 26
FIGGE
»Jag menar ...» Nej, hon hade så svårt att säga
ut vad hon ville.
Svante hade längesedan uppgivit alla försök att
komma under fund med Dina. Hon var mera
nyckfull än någonsin. Ibland var hon lika vänlig mot
honom som förr, och då kunde han, när de skildes
åt, också känna det som då, men lugnare, mera
kamratlif.
Men när de råkades nästa gång, var hon helt
annorlunda igen.
»Ja, jag har reda på alltsamman», fortfor hon
efter en stund. »Det är så nyttigt att komma
hemifrån. Då får man lära känna människorna och se
dem riktigt sådana de äro.»
»Studera efter naken modell, ja det gör man nog
hemma också», inföll Svante i sin gamla ton.
Dina rodnade häftigt. »Det där borde du ha sagt
åt Fanny i stället för åt mig.»
»Hur så?» Han kände sig mycket hågad för ett
litet uppfriskande gräl.
»Behöver du fråga det? Fy! Du är lika dubbel
du, som de andra.»
Han blev nästan förstummad. Det var så
oväntat. Han bet sig i läppen och var blek, och det
första han kunde yttra var:
»Det skall du säga!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
