Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET
141
en spritt ny och modern käpp med ett
dogghu-vud på.
»Nej, se på Figge! Länge sen jag såg dig.»
»Likaledes, likaledes!»
»Nå, vad gör du nu för tiden?»
»Jag går och väntar på Sten», sade Figge. »Di
har inte råkat honom? Han är dysterkvist nu för
tiden — men det ger sig väl. Han har kommit
hemifrån just i dagarna och är arg som fan på dem
där hemma. Vi skulle träffas här.»
»Nå, du själv, Figge! Har du målat mycket?»
»Åh ja, litet av varje. Jag har bott på landet hela
året», berättade Figge. »Jag tycker om landet. Vet
du, jag är vegetarian nu för tiden, lever på bara
grönfoder. Det är så ont om kött, ser du. Jag blev
bekant med en gubbe, som ritar helgon ; dem har
jag kolorerat åt honom ; jag har smort ihop en
helvetes massa helgon åt ’en — med glorior om skallen
varenda en. Jag har levat på det, när ingen ville ha
mina tablåer. A propos det, så blev min lilla tavla
antagen i år på salongen — det var en käring i blått
förklä’, som matade höns. Jag hade svängt ihop en
stor häxdans, men så gav jag den så många som
flyger och far och skickade upp gumman i stället.
Hon sitter uppe vid taket. Man kan se henne, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
