Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
franske bildhuggaren Larchevéque och dess förebild var naturligt nog
akademien i Paris. I likhet med denna skulle den svenska akademien
uppodla ej blott de fria konsterna utan äfven industriens olika grenar,
den skulle omhulda »alla slöjder och handteringar som fordra smak». Det
blef dock hufvudsakligen »de ädlare konsterna», som där funno vård och
hägn. För den inhemska konstslöjdens höjande arbetades mera utom än
inom akademien. Porslinsfabriker inrättades — Rörstrand 1726, Marieberg
1758 — väfnads- och metallindustrien omhuldades liksom gravyrkonsten.
En medaljgravör af europeiskt rykte hade Sverige i schweizaren
Hedlin-ger, som — visserligen med flera afbrott — var bosatt i Stockholm från
1718 till 1745.
Fransk smak fördes till Sverige ej blott af de ditkomna konstnärerna
utan äfven genom de konstverk och konstindustriella föremål, som i stor
mängd importerades. Främst bland svenska konstsamlare från denna tid
stod Karl Gustaf Tessin, de båda stora arkitekternas son och sonson. Så
länge han egde makt och medel, var han det svenska konstlifvets
medelpunkt och konstodlingens stöd. Under de år, han vistades i Paris som
svensk ambassadör, var han en trägen gäst i artisternas atelierer, hos
konsthandlare och på auktioner. För Stockholms slott beställde han
dekorativa målningar och för egen räkning köpte han både moderna franska
och mindre moderna holländska och flamska taflor, dessutom gravyrer och
teckningar i tusental af olika länders mästare. Af Boucher köpte han och
af Chardin, af Oudry och Desportes, af Lancret, Pater, Natoire, van Loo,
Toqué, Nattier och äfven af Rembrandt, Teniers, A. van de Yelde m fl.
Tessins och drottning Lovisa Ulrikas samlingar bilda stommen till Sveriges
nationalmusei målnings- och handteckningssamling. Tessin var den mest
storslagna men långt ifrån den enda svenska amatör, som på denna tid köpte
konstverk i Paris, och det var ej blott i de svenska kungliga slotten och i
högaristokratiens salonger väggarna pryddes af franska målningar. Såväl för
slotten som af enskilda inköptes också möbler och prydnadsföremål i mängd
— möbeltillverkningen i Sverige rycktes upp och stod emot slutet af
1700-talet så högt som aldrig förr.
Det utbyte af konstnärlig kraft, som egde rum mellan Frankrike och
Sverige, blef för vår egen konst af största betydelse. De utresande
konstnärernas väg går nu i regel till Paris. De kunna besöka Tyskland, men
det är undantag att en ung svensk stannar där, som Georg Desmarées,
som blef bayersk hofmålare. Till Paris reser man, studerar vid akademien
därstädes, flera stanna i många år, några bli ansedda mästare och
medlemmar af den franska akademien. Gustaf Lundberg, den spirituella
pastellmålaren, är parisare från 1717 till 1745. Niklas Lafrensen är bosatt
där i 24 år (1762—69 och 1774—91). Under namnet Lavreince vann han
anseende genom sina gouachemålningar — skildringar ur societetslifvet,
assembléer, lustpartier i det gröna med gitarrknäpp och svärmeri, interiörer
med mer eller mindre intima situationer i Baudouins eller Fragonards genre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
