Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som porträtt-tecknare under denna tid, då fotografien ej fanns, voro
bl. a. J. H. Roos, Maria Röhl och författarinnan Fredrika Bremer ansedda.
Porträtt i miniatyr målades flitigt, och utländska idkare af denna
konstart (Bossi, Rota, Lemoine, Frsenkel m. fl.) funno god marknad i Sverige.
Den politiska karikatyren uppblomstrade under oppositionen mot Karl
Johan på 1830-talet. Huruvida den var fyndig, är svårt för eftervärlden att
yttra sig om. Ett namn som »ritstiftets nidskrifvare» vann den af BJanche
sympatiskt skildrade Ferdinand Tollin, som äfven utgaf
»Stockholmsbil-der» af oförargligt innehåll. På 1820-talet hade K. T. Löwstädt väckt
uppmärksamhet som pamflett-tecknare, genom sina porträtt af procentare
och andra bekanta personligheter. Bland oförargligt humoristiska
stockholmsskildrare märkas militärerna J. A. Cronstedt, J. A. af Kullberg,
F. von Dardel och A. H. Schutzercrantz (den sistnämnde har sin
specialitet i skildringar ur gardistlifvet).
* *
*
Arkitekturen är under detta skede af föga intresse, den är karg och
torftig och håller fast vid den rena stilen. På papperet byggde de i
Italien skolade arkitekterna grandiosa verk, där de hvarken sparade på
kolonnader, triumfbågar, obelisker eller statyer. Men i verkligheten byggde
de fantasifattigt och torrt, ofta bundna äfven af penningbrist, som tvang
till inskränkningar i projekten. Det är något afgjordt kasernaktigt i
skedets byggnader, och det är betecknande nog, att på denna tid af de kungliga
slotten Karlberg omdanades till kadettkasern, Fredrikshof till gardeskasern
och Ulriksdal till invalidhus. Rosersberg förhlef slott men fick ett nytt
yttre. Det hade först varit iklädt allvarlig och målerisk tysk 1600-talsstil med
brant tak och höga gaflar, ombyggdes 1698 af Nikodemus Tessin d. y. i elegant
och smakfull renässans, fick brutet tak, frontespis, lanternin, arkader och
paviljonger. Nu klädde man af det dess prydnader, endast byggnadens stomme
blef kvar, taket blef lågt och tomt med en enkel halfrund fronton, och
doriska kolonner fingo uppbära balkongerna öfver portarna.
Rosersbergs inre visar på det mest typiska sätt öfvergången från den
sen-gustavianska stilen, som fortlefvat, om ock i förenklade former, till
empire eller Karl Johansstilen. Den blef bofast här med Bernadottes
hit-komst, och den kom liksom han direkt från Napoleons Paris och var då
längesedan fullt utbildad och färdig. Det lilla Rosendal, som började
byggas 1823, visar äfven i rummens dekorering empirestilen konsekvent
genomförd. Med sina antika arkitekturformer tillämpade på möbler af mahogny,
prydda af genier, sfinxer, troféer och lagerkransar af guldbrons, var denna
stil en för våra traditioner absolut främmande importvara, men lämpad
för det borgerliga lifvets behof, slog den likväl rot äfven i Sverige och blef
rätt länge härskande. Typiska interiörer i denna stil finnas i den af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ngsvkonst/0033.html
