Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 74. P. Hasselberg: Näckrosen. Efter Hasselbergs död huggen i marmor
af Clir. Eriksson 1896. Göteborgs museum.
Scheele m. fl.) utförda med skicklighet och djärfhet och med skärpa i den
historiska karäktäristiken — främst bland dem står säkert den fast byggda
Karl X Gustafsstoden i Malmö med dess tvärsäkra och storvulna hållning.
Till samma riktning som Börjeson hör Teodor Lundberg (f. 1852),
som utfört gruppen »Fosterbröderna», den kärnfulla Olavus Petri-stoden
framför Storkyrkan, gruppen »Vågen och stranden» m. fl. Edvard
Bram-beck (f. 1843) har i »Psyke» och »Sorg» och Gusten Lindberg (f. 1852) i
kvinnobilderna »Dimman» och »Vågen» visat känsligt naturstudium och
vacker formbehandling. I »Kristi frestelse» m. fl. har Brambeck gått in
på monumentalskulpturens område.
Af parisarna var Ingel Fallstedt (1848—1899) en spirituell
porträt-tör, och han var mest sig själf, då han fångade en ögonblicklig rörelse
och ett momentant uttryck hos sina modeller. Han var en liffull
fysionomist som Zorn eller Kröyer, och hans formbehandling var delikat och
sprittande liffull.
Mästaren bland de i Paris utbildade skulptörerna var Per Hasselberg
(1850 — 1894). I känsla för människokroppens skönhet och i inträngande
subjektivt och besjäladt formstudium funnos hans jämlikar bland franska
konstnärer men absolut ej bland svenska. I hans kvinnobilder
sammansmälter det sinnliga och det själiska, den poetiska tanken och det
intelligent realistiska utförandet till en oupplöslig enhet, i »Snöklockan» — den
unga flickan som vaknar till medvetande af att lifvets vår är kommen —
i »Grodan» (»la grenouille» kalla fransmännen flickan i slynåren) har det
omedvetna, det rent animala välbefinnandet fått ett något groteskt men
omotståndligt friskt och näpet uttryck. »Näckrosen» slutligen är kvinnan
i sin fulla blomstring, på lifvets höjdpunkt. En osökt och vacker symbol af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
