Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOMMERBERG. Det kan jag så väl föreställa
mig!
FRU FRANCKE (gladt). Men nu ska vi inte tala
mera om allt det där sorgliga. Det gäller att ta
reda på det ögonblick som är, och hvad mig angår,
så räcker dagen sannerligen aldrig till allt, som
man skall ha uträttadt.
SOMMERBERG. I alla fall var ju din man din
första kärlek, lilla Tea?
FRU FRANCKE. Ack ja! Det var han visst!
Men just därför kan farbror vara tämligen säker
på, att det inte blir min sista.
SOMMERBERG (glad). Verkligen! — Du skulle
ännu kunna tänka på — —
FRU FRANCKE. Här i Stockholm har man
öfverhufvud inte mycken tid till att tänka — — men
hvem vet? — Det händer ju stundom de allra
märkvärdigaste ting.
SOMMERBERG (gladare). Ja, det är så sant! Det
kan ibland hända de allra märkvärdigaste ting! —
Ack, lilla Tea, hvad det är roligt att se dig igen!
FRU FRANCKE. Det kunde då ha skett för länge
sedan. — Jag tycker allt, att det var bra ovänligt
af farbror att inte hälsa på oss under alla dessa
många år.
SOMMERBERG (förlägen). Ja, vet Tea, jag är aldrig
uppe i Stockholm. Jag känner mig som fastväxt
därnere på mitt gamla Asperyd.
FRU FRANCKE (som satt sig att brodera). Så kunde
farbror ha bjudit oss någon gång ner för att hälsa
på sig. — Så gamla vänner, som vi varit, så var
det verkligen underligt att inte alls låtsas om oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
