Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOMMERBERG. Hm! — Men lilla Tea vet ju,
att jag inte alls kände Teas man. Då Teas
föräldrar sålde gården och flyttade till Södertelje, så
kom ni ju alla in i så många nya förhållanden,
och jag tänkte verkligen inte alls, att Tea brydde
sig det minsta om mig mera. — Det är nu en
gång så. — Lifvet skiljer en ifrån hvarann!
FRU FRANCKE. Men det kan också föra en ihop
igen. Det beror dock ytterst på en själf.
SOMMERBERG. Du har nog rätt! — Om man
bara alltid kunde tro litet mera på sig själf!
FRU FRANCKE. Å, hvad det angår, så håller jag
ofantligt styft på mig själf!
SOMMERBERG. Det gör du så rätt i, lilla Tea!
Det är verkligen också något rart och sött att
hålla på!
FRU FRANCKE. I alla fall var det en bra lycklig
tid på det kära gamla Skofta! — Men jag vill aldrig
dit igen — aldrig! — Det har ju kommit i
händerna på ett aktiebolag, och då vet man, hur där
fares fram. — Jag undrar just hur min stora
granskog ser ut nu för tiden?
SOMMERBERG. Rasibus, lilla Tea — icke ett strå
kvar.
FRU FRANCKE. Är det verkligen möjligt! Men
min vackra björkhage där stod så full af rosor och
smultron vid midsommar, och jag trodde alltid, att
jag där en gång skulle finna en förtrollad prins.
SOMMERBERG. Där skulle lilla Tea nu bara finna
de allra präktigaste brädstaplar och på sin höjd
sågverksdirektör Ohlson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
