Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag brukar ibland resa hit ut och måla. — Hon
reste sig och räckte honom handen medan hon steg
i land. De lämnade båten och gingo uppför en
klippa, in i skogen.
Man kunde tro sig vara vid världens ända,
så stilla var det här.
Fågelsången hade för länge sedan upphört,
inga blommor funnos, men mossan sken
smaragdgrön i solstrålarna som sökte sig in bland de
mörka granarna och björklövet, som hade börjat
gulna.
En bergbäck, som hade svällt upp av regnet,
störtade sig vit och häftig ner bland stenarna,
och doften av de solbelysta furorna och det
vissnande lövet uppfyllde luften.
Miss Mary kastade sig ned på marken.
— Här stanna vi! utropade hon. Ett mera
förtrollande ställe finna vi inte.
Hon hade satt sig på sluttningen, och vid
hennes fötter lade Nils sig, så att han, när han
talade till henne, måste se upp i hennes ansikte.
Hon plockade ett grässtrå, som hon satt och
bet på, men hon talade inte.
— När reser ni? frågade Nils efter en stund.
— Jaså, tänkte ni också på det? svarade hon
och kastade grässtrået. Jo, vi resa så snart pappa
blir riktigt kry.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
