Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall använda dem till, utan bara går omkring och
skramlar med dem. *
Men detta tomma skrammel måtte vara
tilltalande för den stora publiken. Och dessutom
var det så svårt! Man sträckte fram halsarna för
att riktigt se, vilka märkvärdiga ting han gjorde
med fingrarna, medan håret föll längre och längre
ned över hans ögonbryn, och svettdropparna bröto
fram och fastnade i hans ögonhår. Äntligen
slutade det med en knall, som om hotellets alla
tallrikar skulle ha gått sönder, på en gång.
En dånande applåd följde.
Damerna fläktade sig häftigt, herrarna nickade
och smålogo; — det var nästan som att ha sett
en man rida på en skenande häst, stående på
sin egen nässpets! Den svettige och svärmiske
unge virtuosen måste in och ut, in och ut* bocka
sig med handen på hjärtat och skaka sin ljusa
man.
Efter en paus kom sångerskan.
Det var en ung, vacker dam, till och med
mycket vacker, och klädd med allra största smak.
Hennes blekt mauvefärgade klänning var sydd efter
allra sista, allra enklaste och noblaste parissnitt.
Hon hade tre rader stora äkta pärlor om halsen,
äkta pärlor i öronen, en bukett av vita orkidéer
i handen, och den allra smidigaste lilla figur, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>