Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ensamhetens sång, när själen ’är
allena. Den unga prinsessan hade lyft ögonen.
Hon tänkte på Villa d’Este, på campagnan,
på de stora, ensamma linjerna där ute.
Ja, just så hade hon gått och tänkt och drömt
där hemma!
Men, vad var det? Nya och främmande toner
bröto sig in i denna melodi. Det var som
budskapet om något nytt och oväntat, något som på
en gång skulle komma med ett ödesdigert
inflytande! Hennes hjärta slog högre! — Ja, just
så hade budskapet nått henne, att hon måste bort!
En främmande brudgum väntade henne!
Hon satte sig till rätta på sin tron med
armarna stödda mot karmarna och ögonen fästade
på violinen. Det började storma och rasa inuti
den! Det var smärtor, som vredo sig, det var ett
hjärta, som snyftade och bad, det var ångest och
kamp, så att det skar i henne att höra det. Ja,
detta var just vad hon hade känt under hela resan
hit upp och dessa förfärliga dagar. Det var friden,
som var bruten, barndomen, som var förbi,
kärleken, som kom och fordrade henne, livet med
alla dess okända faror, som hotade henne. Hur
skulle hon finna ett stöd i allt detta? — Nästan
utan att veta det hade hon gripit sin brudgums
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
