- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 1 /
57

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga bördor på människorna och själf icke rör dem med
ett finger»; i södem är det annorlunda.

Där består hvart sällskap egentligen af två och två,
som samtala. Hvar och en kommer för att söka den han
helst vill finna, och när denne är funnen, hvarför då
lämna honom för en annan? För resten behöfver man
ju icke hela aftonen samtala med en och samma, men
det är skillnad på hela aftonen och alldeles ieke.

Emellertid har jag kommit hit för att träffa någon,
och när jag har funnit honom, tänker jag tala med honom
i minst tre kvarts timme, om också alla stadens damer
skola tala om det i minst tre veckor efteråt. — Träffa
honomi Det är alltså en herre. — Ja, tänk! Så
förskräckligt att hafva en man till sin vän!–––- Det har ni för

öfrigt allesammans — eller ville allesammans gärna ha,
men ni låtsar, som om ni icke hade det. — Skillnaden
är blott den, att jag både har det och erkänner det och,
hvad mera är, alldeles icke kan begripa, hvarför jag
skulle skämmas därför.

Vi råkas blott sällan. En eller två gånger om året,
på en af dessa bjudningar, där man icke får tala med
hvarandra — som vi nu göra i alla fall. Han har sitt
lif, jag har mitt. — Vi hafva alls inte i sinnet att rymma
vår väg tillsammans eller ställa till något slags skandal,
men vi glädja oss i hvarandras närvaro. Vi intressera
oss ömsesidigt för hvarandras arbete, vi skratta åt samma
saker, vi röras på samma sätt. Fastän vi komma från
alldeles olika håll, uppnå vi ofta samma resultat, och
dem meddela vi hvarandra.

Vi finna hvarandra roliga, älskvärda, vi lära
alltid något af hvarandra, vi tycka, att det är en fest att
mötas, en sorg att skiljas åt; — med ett ord, vi
sympatisera och hålla af hvarandra. »N’est-ce pas que tout
cela est bien scandaleux!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:05:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free