- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 1 /
69

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

små uppvridna mustascher och ett par stora, kloka ögon,
med hvilka han stirrar åt alla håll. Han begagnar dem
till att göra otaliga observationer med. Hftn ser allt,
som försiggår, och mera därtill.

Han vet, hvad hvar och cn af de närvarande har i
inkomst om året, hvilka fruar, som ha nya klädningar,
och hvilka, som blott ha fiffat upp sina gamla.

Han har redan för två dagar sedan uppspårat, att det
skall serveras hummer med ostron till supéen. Han vet,
att man sändt efter ostron från Göteborg. — Han anar en
förlofning i luften och går nu och vädrar, som en
spårhund, för att komma den så nära som möjligt, för att
sedan kunna vara den förste, som säger: »Har ni hört?» —

I brist på bättre tar han en förlofning, men helst
ser han dock att få tag på en skandal eller något, som
efter hans mening och tolkning kan få den mest möjliga
anstrykning af skandal.

När han kommer kilande så där genom salongerna
med ett stereotypt, sammanklämdt leende på munnen och
de underliga, glasaktigt klara ögonen stadda på
upptäckter, då liknar han en torpedo, som ohörd hviner bort
genom vattnet för att borra skeppen i sank.

Ingen anar dess farliga- närhet, och ingen märker
i början det lilla hål den borrat, — men plötsligt
strömmar vattnet in — onda rykten, förtal, ärekränkande
beskyllningar, allt ondt, som långsamt och säkert förstör
namn och rykte. — Den präktigaste, stoltaste fregatt går
icke säker för en sådan där liten djäfvul—ja, jag menor
torpedon.

Han hälsar på mig i förbifarten — charmant! Han
är förtjust öfver att se mig. Hvarför sitter jag här i ett
hörn? Skall jag icke ut och se på dansen? Golfvet är
illa bonadt i afton. Det finns icke mer än fyra
musikanter, men i alla fall! —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/1/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free