Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knakar i grenarna, medan de brokiga, svarta och hvita
kreaturen rusa fram mellan buskarna och de fina
björkträden.
Den unga, klara stämman kallar igen: »Statslin!
Schacklin! Krusa! Kransa! Hej då! Holla! kom, kom!
Stranda! Kåstylla! Danmark!»
Den lilla sjön ligger glimmande blank i
sommarmorgonen.
Inne emot hagen ligger vattnet så mörkt och slätt,
att björkskogen alldeles tydligt står på hufvudet i den,
och alla kreaturen springa också där nere i speglingen i
en lång rad långs strandkanten. Längre ut på djupet
gnistra små silfverstänk, och bort emot myren
blånar det.
Här är så öde, så ensamt.
Den fina, blå röken, som hvirfiar upp från husen
vid Utanmyren, är tecken på att här bo människor, men
dock är man så långt borta från världens oroliga tummel.
Bergen ligga i långa, fasta linier med den hårda,
risiga granskogen fläckvis här och där. Klöfverängen
breder sig violettröd och doftande, hafren står grågrön
med hvita stänk af prästkragar.
Inne i björkhagen är det skönt lä. Mossan är tät,
lingonriset ljust och skinande, höga ormbunkar växa i
klungor omkring den lilla bäcken, som slingrar sig ned
emot sjön. Då och då prasslar det i buskarna, när någon
orrkull rör sig där inne. Mellan de friska, unga
björkarna ligga stora risknippor af nedhuggna, vissna träd.
Alla alarna äro nedhuggna och skola brännas för att
göda jorden. En och annan liten sädesärla kommer
flygande, sätter sig på en kvist och vippar med stjärten,
ser så en bekant nere vid stranden och skyndar sig dit
ned för att med kamraten hoppa fram och tillbaka och
fånga flugor i solskenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
